Trafikstockning i Bangkok.

Tunga byggnader och ett stort uttag av dricksvatten gör att Bangkok sakta sjunker i marken. Foto: Christian Haugen (CC BY 2.0)

Intervju

Städer som Bangkok sjunker i marken

Växande städer har idag stora utmaningar med krympande markutrymme. Infrastruktur och andra anläggningar placeras i allt större utsträckning under jorden. Fenomenet sjunkande städer har kommit att bli ett stort problem.

– Allt fler flyttar till städer, vilket gör att installationer och anläggningar hamnar under marken därför att utrymmet ovanför redan upptas av annat, säger Jonas Sundell som är doktorand och har forskat om fenomenet.

Att gräva ner anläggningar är inte helt oproblematiskt. De är ofta omdiskuterade som exempelvis de stora projekten Förbifart Stockholm och det västsvenska paketet i Göteborg, där den uppmärksammade Västlänken ingår. De stora tunnelprojekten har sina för- och nackdelar. Några av de positiva effekterna är att tunnlar ger mer utrymme för bland annat bostadshus, parker, cykel- och gångbanor samt en sänkt bullernivå. Samtidigt kan tunnlar leda till sjunkande grundvattennivåer. Minskade grundvattennivåer som i sin tur kan ge upphov till att marken tar ny form och sättningar uppstår.

Sättningar i marken kan få stora konsekvenser för en stad, men Jonas Sundell ser ljuset i slutet av tunneln på problemet. Han har tagit fram en förbättrad metod för riskbedömning till tunnelprojekt och utvecklat eventuella metoder för att lösa problemet. Doktoranden förklarar att tanken med hans arbete är att det ska ge ett bättre beslutsunderlag för åtgärder.

Ett exempel där problemet uppstått finns i de skandinaviska städerna Oslo och Göteborg. I dessa städer har man haft problem med minskade grundvattennivåer på grund av läckage in i underjordiska tunnlar. Det har lett till att marken runt omkring tunnlarna rör sig och får en ny struktur.

– Tunnlars vattenläckage går att liknas med en vanlig tunna fast omvänt. Man vill att tunnan ska vara så tät som möjligt för att vatten inte ska läcka ut. Processerna som sker omkring tunnan är densamma som vattenläckaget i tunnlarna även om de är mycket större, förklarar doktoranden.

Liknande processer går även att se i Thailands huvudstad som i princip sjunker, sakta men säkert. Istället för inläckage i tunnlar så har grundvattennivån sänkts, och sjunker än idag, som följd av ett för stort uttag av dricksvatten. Samtidigt så har trycket på marken ökat på grund av Bangkoks tunga byggnader och infrastruktur. De båda faktorerna kombinerat gör att staden sjunker och samhället förändras långsamt. Det går att bevittna på stadens broar vars pelare blir längre och dess grunder blir blottade.

Att återställa sättningarna i marken och reparera inläckaget är ofta relativt kostsamt. Skadorna som orsakas är normalt sett sprickor i byggnader och infrastruktur, dock kan det även eventuellt förändra omkringliggande natur och djur. Hallandsåsprojektet är ett exempel där omgivningen blir negativt påverkad där människor inte har kunnat dra nytta av sina vattenkällor. Grundvattennivåerna var så pass låga att några brunnar blev tomma på dricksvatten.

Forskning som denna får lite uppmärksamhet av allmänheten. Det är omdiskuterat och känt inom forskning- och ingejörssektorn, men ofta inte inkuderat i hållbarhetssektorn trots dess starka relevans.