Enligt Amnesty har 2017/2018 varit år av politisk hätskhet, och många politiska ledare har bidragit till ökat avstånd mellan människor. Källa: Flickr

Krönika

Retoriken som skapar konflikter

Ökar antalet konflikter i världen? Eller blir världen bara en bättre och bättre plats, i linje med Hans Roslings fantastiska budskap? Vad är det egentligen som triggar en konflikt? I en omvärld som verkar vara lika full av  “fake news” som av fakta är det svårt att veta vad man ska tro.

För att bilda sig en uppfattning i frågan om konflikter ökar eller minskar kan man fundera över vad konflikter grundas i. Många gånger kommer det från någon typ av avstånd mellan människor, och i de flesta fall har en så enkel sak som hur vi pratar om varandra mer makt än man först kan tro. Att en grupp utmålas som fienden, så kallad demonisering, och en uppdelning i “vi” och “dom”, ökar risken för konflikter. Ett polariserat politiskt klimat leder till splittring, oro och att det blir svårare att skilja på vad som är sant och falskt.

Enligt Amnesty har den politiska retoriken i världen ändrats. Idag ser vi generellt en mer utbredd hatretorik och demonisering, en trend som inte är svår att hitta exempel på. Vi har en politisk världsledare med en repertoar av kreativa smeknamn som används för att utmåla alla meningsmotståndare som fienden, och som kallar media för “the enemy of the American people”. Vi ser flera europeiska länder som totalt avhumaniserar flyktingar, bannlyser utsträckta händer och hävdar att migration inte är en mänsklig rättighet. Ett annat exempel på “vi och dom”-retorik har fått mer skrämmande konsekvenser. I Myanmar ledde en utbredd svartmålning av Rohingyas på sociala medier, framförallt på Facebook, till ett brutalt folkmord och att hundratusentals människor tvingades på flykt.

Ska vi alltså tolka det rådande retoriska klimatet som att antalet konflikter också ökar i världen? Detta är naturligtvis svårt att säga. Vad vi säkert kan veta är att ett polariserat klimat föder konflikter. Hur vi pratar om varandra, och vad vi har för inställning mot våra medmänniskor spelar en viktig roll. Vill vi se en mer positiv bild av världen i Amnestys nästa årsrapport måste vi bryta trenden, och det görs inte genom att bygga murar utan genom att riva dem.

Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: