Nästa vecka samlas staterna i den internationella krigsförbrytardomstolen ICC till möte i Haag. Domstolen är just nu i en turbulent tid och många folkrörelser kommer att vara på plats för att visa sitt stöd för domstolen. Men även en viktig domstol kan bli bättre, skriver Jens Petersson som deltar i mötet för Svenska FN-förbundets räkning.
Nu i början av december kommer jag, tillsammans med många andra representanter från folkrörelser, att vara på plats i Haag för att följa Internationella brottmålsdomstolens statspartsmöte. Vi kommer också delta i – eller arrangera – sidoevent och visa vårt stöd för denna krigsförbrytardomstol, International Criminal Court (ICC). Domstolen är avgörande för att världen ska kunna leva upp till sin skyldighet att skydda civila genom att utkräva ansvar gentemot de som begår krigsförbrytelser.
Under hösten utdelade ICC sitt hårdaste straff hittills då den kongolesiske krigsherren Bosco Ntaganda dömdes till 30 års fängelse. Han döms bland annat för sexuellt slaveri och våldtäkter. Domen är historisk eftersom det är första gången som ICC dömer en person som stått anklagad för olika sexuella brott.
Tidigare under hösten meddelade en förundersökningskammare att det också kommer att väckas åtal mot en malisk jihadist, Al Hassan Ag Abdoul Aziz, som under det islamistiska maktövertagandet av norra Mali 2012 sannolikt gjorde sig skyldig till våldtäkter, tortyr, sexuellt slaveri och förstörandet av muslimska kulturskatter och historiska byggnader.
ICC är också dagsaktuellt för att domstolen häromveckan gav åklagaren rätt att öppna en fullskalig utredning i frågan om de brott som begåtts mot den muslimska rohingya-minoriteten i Myanmar.
Har blivit ifrågasatt
Alla dessa fall visar på det stora behovet av den permanenta internationella domstolen.
Samtidigt är det en domstol som på senare tid har mötts av ifrågasättanden. En del afrikanska röster har klagat på att domstolen endast verkar döma afrikaner och antytt att det ligger rasism bakom detta. Det ligger förstås inget i detta. Det starka stödet och relativt sett stora anslutningen av afrikanska stater till ICC samt dessa staters egen önskan att få fall från sina länder prövade är den verkliga orsaken. Det kan vara på sin plats att påpeka att ICC:s chefsåklagare, Fatou Bensouda, är en afrikansk kvinna.
Domstolens oberoende och neutralitet har dock ändå med rätta fått sig en törn under 2019. Bensouda har sedan ett par år tillbaka velat vidga en utredning om krigsförbrytelser begångna i Afghanistan till att också inkludera brott som möjligen kunde ha begåtts också av internationella styrkor, som till exempel den amerikanska militären och personer inom underrättelsetjänsten CIA. Detta har, föga förvånande, väckt motstånd från USA och under president Trumps styre har motståndet vuxit till orkanstyrka. I april i år meddelade USA att Bensoudas visum till USA dragits in. USA hindrar alltså en internationell domstols chefsåklagare från att till exempel kunna komma till FN:s högkvarter i New York.
I det spända läge som uppstod valde domstolen den milt uttryckt alltför pragmatiska lösningen att konstatera att utsikterna att bedriva en framgångsrik undersökning mot USA:s vilja var så små att någon utredning alls inte skulle göras. Detta väckte ett rättmätigt ramaskri hos flera människorättsorganisationer. Under hösten har domstolen också givit chefsåklagaren möjlighet att överklaga domstolens beslut så sista ordet i den frågan är ännu inte sagt.
Svält kan räknas som vapen
Konkreta fall som dessa kommer naturligt nog inte upp i förhandlingarna när de 122 länder som är anslutna till ICC-systemet samlas i Haag nästa vecka. Däremot väntas diskussioner bland annat om olika förslag om att reformera och stärka domstolen och dess arbete. Även en viktig domstol kan naturligtvis bli bättre.
En annan konkret fråga som kommer upp på mötet är ett schweiziskt förslag om att inkludera bruket av svält som vapen bland de krigsförbrytelser som domstolen ska kunna beivra, och då även i inbördeskrig. Förslaget samspelar väl med den resolution som Sverige tillsammans med Nederländerna, Elfenbenskusten och Kuwait drev fram i FN:s säkerhetsråd under vår tid i rådet för att belysa kopplingarna mellan krig och svält. Förslaget väntas få stort stöd av såväl statsparterna som bland oss folkrörelser i den internationella koalitionen för ICC.
Detta är en gästkrönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en gästkrönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
