Brasilien är ett av få länder i världen som använder sig av elektroniska valurnor och teknik för att identifiera röstaren. Valmyndigheten i landet anser att systemet är säkert, medan kritiker menar det är känsligt för hackare och att det är problematiskt att det saknas fysiska bevis för röster.
Endast 16 procent av världens länder använder sig av ett elektroniskt valsystem likt det i Brasilien, enligt Institute for democracy and electoral assistance (IDEA), som har samlat data från 178 olika länder. De vanligaste valsystemen är icke-elektroniska, och används i cirka 80 procent av världens länder – däribland Sverige. Ett icke-elektroniskt valsystem innebär att rösterna räknas och registreras manuellt.
I afrikanska länder är det vanligt med biometrisk identifikation av personen som röstar – ett system som enligt IDEA används i cirka 40 procent av kontinentens länder. Systemet innebär i korthet att identifikationen av den röstberättigade personen sker i vallokalen med hjälp av bland annat fingeravtryck, ansiktsavläsning och röstigenkänning. Ofta sker identifikationen tillsammans med pappers-ID för att öka säkerheten.
I Brasilien – världens femte mest folkrika land – har myndigheterna sedan 2008 använt biometrisk teknik för att identifiera röstaren. Sammantaget identifierade sig 120 miljoner brasilianare med fingeravtryck under 2022, och enligt valmyndigheten kommer tekniken omfatta alla röstberättigade år 2026.
Förutom biometrisk identifiering av röstaren använder Brasilien sedan 1996 ett valsystem med elektroniska urnor. Röstningsmaskinerna, som kan liknas vid små datorer med olika siffror på som representerar olika kandidater, ska vara anpassade för alla röstberättigade personer i landet, enligt den brasilianska valmyndigheten. Till exempel ska personer med funktionsnedsättning kunna få assistans under röstningen.
De elektroniska valurnorna i Brasilien ger, enligt landets myndigheter, upphov till ett antal fördelar:
- Resultaten i de brasilianska valen presenteras oftast endast timmar efter att vallokalerna har stängt.
- Eftersom systemet är elektroniskt så blir det tydligt vilken kandidat som avses – det finns ingen risk för avläsningsfel i handskrivna siffror eller ifyllda rutor.
- Säkerheten i systemet har testats av Högsta domstolen och valmyndigheten i Brasilien, och anses av dem vara hög.
De elektroniska valurnorna har dock kritiserats och liknats vid ”svarta boxar” utan kontrollfunktioner av organisationen Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE). I en rapport från 2018 belyser IEEE särskilt att det är problematiskt att det inte finns något fysiskt bevis för att en person faktiskt har röstat i valet – vilket bidrar till att rösträkningen kan ifrågasättas. Eftersom det inte finns något fysiskt bevis för att en person röstat går det inte heller att göra en omräkning av rösterna. En annan brist som framhävs är att alla valurnor har samma mjukvara, vilket gör systemet sårbart för hackare. Även andra kritiker pekar på problem med elektroniska valsystem – dels gäller det valhemligheten och frågan hur man kan anonymisera en röst och ändå göra det möjligt att kontrollera att rösten räknas just på det sätt väljaren avsett, dels att systemen för elektronisk röstning kan vara svåra att kontrollera och att man blir beroende av en fungerande programvara.
Trots kritiken har Brasilien använt sig av ett elektroniskt valsystem, och nu har landet precis valt en ny president. Hur elektroniska valsystem – både i Brasilien och i resten av världen – används i framtiden återstår att se.