Den 24 februari 2023 har det gått ett år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Tusentals människor har dött och miljontals flytt sina hem. I samband med årsdagen arrangerar flera människorättsorganisationer demonstrationer i Stockholm. Utvecklingsmagasinet var på plats och bevakade en av dem.
Den 24 februari 2022 beordrade Rysslands president Vladimir Putin en fullskalig invasion av Ukraina. Sedan dess har tusentals människor dött och miljontals flytt sina hem. FN har fördömt invasionen av Ukraina som oförenlig med FN-stadgarna. Spänningarna mellan Nato och Kreml har ökat det globala säkerhetshotet och Vladimir Putins hot att ta till kärnvapen har rubbat den globala kärnvapenordningen.
Ett år efter invasionen, den 24 februari 2023, har Rysslands anfallskrig fortfarande inte upphört. En kall februarisöndag, ett par dagar före årsdagen av invasionen, samlas över 250 personer på Odenplan i Stockholm för att demonstrera. “Fred och frihet för Ukraina – Stoppa Rysslands krig!” är ledorden.
– Putin måste ställas till svars, säger Kerstin Bergeås, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, som är en av demonstrationens huvudarrangörer.
Tillsammans med bland andra Amnesty International, Reportrar utan gränser, Kvinna till Kvinna och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) har de bjudit in talare från flertalet människorättsorganisationer. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen delar också ut vykort adresserade till Rysslands ambassad i Stockholm. “Stoppa kriget!”, står det på svenska, engelska och ryska.
En av talarna på demonstrationen är Philipp Galtsov, ansvarig för Ukraina-frågor på organisationen Östgruppen för Demokrati och Mänskliga Rättigheter. Han kommer från Ryssland och sökte asyl i Sverige som politisk flykting 2013.
– Vår solidaritet med Ukraina är fortfarande stark, ropar han.
Demonstranterna applåderar.
Han berättar också att regeringens nedskärningar i biståndet har slagit hårt mot Östgruppens verksamhet. Trots det fortsätter organisationen att dokumentera Vladimir Putins krigsbrott i Ukraina.
– Det är viktigt att inte glömma bort, säger han.
Det säger även Anna Johansson, generalsekreterare för svenska Amnesty, i sitt tal:
– Det är viktigt att vi som kan fortsätter att berätta om kriget.
Philipp Galtsov ställer upp på en kort intervju när han har klivit ner från talarstolen.
Vad vill du säga till svenska ungdomar nu ett år efter att Ryssland invaderade Ukraina?
– För svenska ungdomar, för ungdomar i Skandinavien och för ungdomar i hela världen, är det oerhört viktigt att visa solidaritet med sina jämnåriga i Ukraina, säger Philipp Galtsov och fortsätter:
– Volontärerna i Ukraina består av massor av ungdomar som fortsätter att hjälpa folk genom att evakuera civila. De är jätteinvolverade i det som pågår.
Philipp Galtsov vill också lyfta ungdomarna i de ryska och belarusiska människorättsrörelserna. Många av dem befinner sig nu i exil, berättar han. Reportrar utan gränser, en av demonstrationens arrangörer, är en av många organisationer som stödjer ryska journalister i exil.
Missnöje bland ryska befolkningen
Omvärldens sanktioner mot Ryssland har slagit hårt mot det ryska folket. Hundratals ryska män flydde efter Vladimir Putins besked om ökad mobilisering till Ukraina. Ryssarnas missnöje med Kremls invasion av Ukraina har ökat under det år som stridigheterna har pågått. Samtidigt vänjer de sig vid kriget ju längre tiden går. Det skriver the Carniege Endowment for International Peace.
Philipp Galtsov menar att både det ukrainska och svenska civilsamhället kan stärkas av kunskaps- och erfarenhetsutbyte ungdomar emellan.
– Jag tror det är oerhört viktigt för svenska ungdomar att fortsätta bygga dialog, att fråga dem (de ukrainska ungdomarna, reds. anm.) vilken hjälp de behöver, vilken erfarenhet de kan dela med varandra, säger han.
Demonstranterna på Odenplan andas rökmoln och hoppar på stället för att hålla värmen uppe. Vissa har tagit med egna demonstrationsskyltar. Fredsduvor höjs mot Gustaf Vasas kyrka.
Det är för sent att nå en diplomatisk lösning för både Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj och för Vladimir Putin, rapporterar NPR. Båda parter har för mycket att förlora på att ge upp territorium i fredsförhandlingar. Samtidigt verkar en militär seger lika otrolig. Därmed tror forskarna som NPR talat med att anfallskriget kan pågå i många år framöver.
– Det är sorgligt hur snabbt man har vant sig vid kriget, säger en demonstrant, som inte vill uppge sitt namn.
Sällskapet nickar instämmande.
Rysslands invasion av Ukraina – och fler demonstrationer
- Spänningarna mellan Ryssland och Ukraina har funnits länge, vilket Utvecklingsmagasinet tidigare har rapporterat om, och redan före invasionen rapporterade experter att Vladimir Putins styre hade blivit alltmer auktoritärt genom konstitutionsändringar för utökad presidentmakt.
- Den 24 februari klockan 18.00 anordnas ytterligare en demonstration, på Sergels torg i Stockholm. Den arrangeras av Nordic Ukraine Forum, Måndagsrörelsen och aktionsgruppen “Ryssland ut ur Ukraina!”. Bland andra statsminister Ulf Kristersson (M), utrikesminister Tobias Billström (M) och Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson ska tala.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se