Pandemin ökar behovet av barnmorskor

300 000 kvinnor dör varje år på grund av förlossning- och graviditetskomplikationer. Ytterligare 2,5 miljoner nyfödda avlider på grund av otillräcklig vård vid förlossning eller under livets begynnande månad. Studier visar att 80 procent av dödsfallen hade kunnat förhindrats ifall de drabbade hade haft tillgång till en utbildad barnmorska. En rapport från FN:s befolkningsfond UNFPA visar på ett behov av ytterligare 1,1 miljoner SRHR-yrkesverksamma världen över och uppmärksammar bristen på kvalificerade barnmorskor som särskilt kritisk. 

För att kunna leverera kvalitativ vård krävs att barnmorskor är utbildade efter internationell standard och att barnmorskan förser preventivmedel och  arbetar med hälsokampanjer och sjukdomsförebyggande menar en Sidarapport. För att vården ska nå full potential krävs att barnmorskerollen är licensierad, reglerad och fullt integrerad i hälsovårdssystemet. UNFPA:s rapport visar att barnmorskor med rätt förutsättningar och utbildning kan tillgodose 90 procent av behovet av SRHR-tjänster. Idag utgör utbildade barnmorskor endast 10 procent av arbetskraften inom SRHR.

Sverige arbetar för att främja barnmorskans roll

Det svenska arbetet för att stärka sexuell- och reproduktiv hälsa är världsledande. I över 30 år har Sverige via Sida, Sveriges biståndsmyndighet stöttat kampen för kvinnors rätt till kvalitativ reproduktiv hälsovård i låg- och medelinkomstländer. Att etablera en fungerande barnmorskeprofession har varit en viktig pelare för svenskt biståndsarbete. Sverige har sedan 2005 stöttat UNFPA genom att bidra med svenska barnmorskor via Junior professional officer-programmet (JPO). Det har lett till att FN och Världshälsoorganisationen har fortsatt rekrytera barnmorskor till respektive organisationer, vilket har gett barnmorskan en betydelsefull roll i att driva SRHR-frågor globalt. Programmet önskar sprida den svenska barnmorskemodellen, där barnmorskan är yrkeslegitimerad och ytterst ansvarig för mödravård och SRHR-arbete. I många länder har barnmorska som yrkesroll inte tidigare existerat. Malin Bogren, före detta JPO-barnmorska, idag docent på Göteborgs Universitet samt ordförande för Internationella barnmorskeförbundet berättar om programmet och hur barnmorskans roll kan etableras.

–  Först och främst behövs det investeras i långsiktiga, fungerande hälsosystem där SRHR-frågorna ges en central plats. Det behöver även investeras i att barnmorskan omnämns i den hälsosektorplanen, annars är det väldigt svårt att bygga en helt ny profession. Det är prio ett. Sedan går det att arbeta parallellt med att sätta upp ett utbildningsprogram, men man måste även se till att det finns strategier och riktlinjer för hur utbildningen ska implementeras. Det behövs göras parallellt, att satsa på utbildning men samtidigt se till att man sätter upp reglering och licensiering kring professionen. De tre pelarna behövs, utbildning, organisering och reglering, säger Malin Bogren.

Malin belyser vikten av att barnmorskor ges möjlighet att vidareutbildas. I många länder sker barnmorskeutbildningar på gymnasial- eller eftergymnasial nivå, vilket hämmar möjligheter för påbyggnadsutbildning då utbildningen inte klassas som akademisk. 

– Det blir en kvinnofälla, förklarar Malin Bogren. De utbildade barnmorskorna är unga och kunskapstörstiga. De vill läsa vidare, men kan inte. Mitt fokus har varit på att stärka kapaciteten hos lärare. Man utbildar då sjuksköterskor som sedan ska utbilda barnmorskorna. Man bygger kapaciteten hos lärarna, men utvecklar parallellt en “bridging course”, som fokuserar på hur man ska kunna låta de barnmorskor som vill vidareutbilda sig. Det ska finnas en karriärplan. Där har Sverige varit med och stärkt. Till exempel i Bangladesh går svenskt bistånd till att jobba med utbildningsfrågor och legitimera barnmorskor så de kan bedriva sin egna akademiska miljö kring barnmorskeprofessionen.

Krisens konsekvenser

I många länder, framförallt i Sydostasien, kombineras rollen som barnmorska och sjuksköterska. Pandemin har orsakat en utbredd urholkning av resurser för instanser för sexuell och reproduktiv hälsovård globalt. Det har varit särskilt framträdande på de mottagningar där yrkesrollen barnmorska inte har en egen titel, då sjuksköterskor i större utsträckning har förflyttats till covidmottagningar. Även den omfattande bristen på sjukvårdsutrustning som pandemin orsakat har blivit påtaglig för mödravård och SRHR-mottagningar.

– Det har inneburit otroliga problem, menar Malin Bogren. Många kvinnor avstår från att besöka sjukvårdsinrättningar på grund avr rädslan för att bli smittad. Många sjukvårdsinrättningar har blivit pandemimottagningar istället. Den preventiva hälso- och sjukvården som preventivmedel, abortverksamhet och att screena för cervixcancer läggs ner. Det gör att tjänster som p-piller och familjeplanering inte finns tillgängliga. Behandling av personer med viruset har tagit fokus och resurser från mödravårdsklinikerna, vilket riskerar att underminera kvinnors möjligheter att få hjälp. Många föder hemma. Covidsjuka kanske inte välkomnas på kliniken men det kan även vara så att man väljer att föda hemma med outbildad personal.

En rapport från i mars visar att 12 miljoner kvinnor har mist tillgång till familjeplanering på grund av störningar orsakade av pandemin, skriver UNFPA. Det tros ha resulterat i 1,4 miljoner oönskade graviditeter, vilket väntas få förödande konsekvenser för de kvinnor som drabbats. Inskränkningar i familjeplanering tros även ha ökat andelen osäkra aborter, vilket kan vara dödligt, då det kan orsaka allvarliga blödningar och infektion. Antalet yrkesverksamma barnmorskor har även minskat och är nu nere på 1,9 miljoner, vilket endast täcker en tredjedel av det globala behovet, visar UNFPA:s rapport.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se