Det är inte hållbart att lösa behovet av mer mat och foder med fortsatt avskogning eller överanvändning av jordbruksmark. Istället behöver vi satsa på en produktion som minskar utsläppen, ökar den biologiska mångfalden och ger människor mat. En del av lösningen handlar om träd, skriver forskare och organisationer inom Agroforestry Network.
Hungern i världen ökar för tredje året i rad. Var nionde människa på jorden är idag undernärd. Klimatförändringar och extremväder bidrar till minskade skördar och otrygg livsmedelsförsörjning.
Majoriteten av världens ledare har enats om att vi måste hålla oss under 2 graders ökning av jordens medeltemperatur. Det blir alltmer akut att genomföra massiva åtgärder för att minska utsläppen samtidigt som det behövs metoder för anpassning till effekterna av ett förändrat klimat. Störst ansvar för utsläppen har de industrialiserade länderna, medan de som drabbas hårdast av klimatförändringen är människor som lever i fattigdom.
Starka drivkrafter bakom avskogning
Idag omvandlas stora arealer skog till jordbruksmark för livsmedel- och foderproduktion, med minskad biologisk mångfald som följd. Hög befolkningstillväxt och internationell efterfrågan på jordbruksvaror som soja, nötkött och palmolja är starka drivkrafter bakom tropisk avskogning. Samtidigt producerar småskaliga jordbrukare häften av världens mat. Många lever själva i fattigdom och är ofta beroende av utarmad jordbruksmark för sin överlevnad.
Världen är helt enkelt tvungen att akut anta den komplexa utmaningen att samtidigt se till att människor har tillräckligt med mat, att de kan anpassa sig till klimatförändringen, att utsläppen av växthusgaser minskar och att biologisk mångfald bevaras.
Det är inte hållbart att lösa behovet av mer mat och foder med fortsatt avskogning eller överanvändning av befintlig jordbruksmark. Istället behöver produktiviteten återställas och höjas på många marker som tidigare avskogats och överutnyttjats.
En del av lösningen handlar om träd. I den rapport som nu lanseras från Agroforestry Network, Achieving the Global Goals through Agroforestry, konstateras att av de 17 globala mål som världens länder enats om för att nå en hållbar värld till år 2030, kan agroforestry – att plantera träd tillsammans med jordbruksgrödor – bidra till att uppnå nio. Det handlar inte bara om att minska hungern och fattigdomen och bekämpa klimatförändringen, dessutom bidrar agroforestry till ökad biologisk mångfald, ökad jämställdhet, bättre hälsa, ökad tillgång till rent vatten, hållbara energilösningar och hållbar produktion.
Agroforestry är ett odlingssystem som kombinerar odling av grödor och träd, ibland i kombination med djurhållning. Agroforestry är inte nytt – det är ett hållbart, beprövat och effektivt sätt att bruka marken och det används i många delar av världen. Men det finns en stor potential att skala upp.
Agroforestry kan öka skördarna
De vetenskapliga studier som rapporten bygger på visar att agroforestry kan öka skördarna markant, i vissa fall med flera hundra procent. Samtidigt blir ett jordbruk med agroforestry mer motståndskraftigt mot klimatförändringens effekter. Genom att odla olika sorters grödor har en jordbrukare fortfarande mat på bordet och en inkomst om torkan eller skadedjur slår ut en typ av gröda. Genom att dessutom plantera träd bland grödorna minskar hon risken för att jorden eroderar bort när kraftiga regn och stormar slår till. Träd kan tillföra näring som kväve genom kvävefixering och tillföra organiskt material till odlingsjorden och göra den mer bördig. Rapporten visar dessutom att jordbruk med träd binder betydligt mer kol än andra typer av jordbruk.
Trots bevisade fördelar, prioriteras inte agroforestry i det svenska biståndet. I dag är det svårt att veta hur mycket av Sveriges budget för internationellt utvecklingssamarbete som går till agroforestryprojekt, då agroforestry sällan definieras och projekt kan vara inkluderade under såväl jordbruk som skogsbruk. En initial analys tyder på att cirka 0,1 % av svenskt bistånd går till agroforestry. Det är en underprioritering som världen inte har råd med.
Agroforesty Network uppmanar nu därför den nyvalda riksdagen och den kommande regeringen att:
- Öka investeringarna i agroforestryprojekt: Det finns en potential att bidra till utökade arealer med agroforestry, men för att kunna implementeras i en större skala bör Sverige gå före, med större investeringar och mer långsiktiga finansieringscykler.
- Öka synligheten: Uppmärksamma agroforestry och se till att odlingssystemet inkluderas i mycket högre grad i Sveriges olika strategier för internationellt utvecklingsarbete, och i planering och uppföljning av svenskt bistånd. För att främja agroforestry är det viktigt att veta vad vi pratar om, en rekommendation är att använda den rådande definitionen av agroforestry, det vill säga att minst 10 procent av den odlingsbara ytan täcks av träd.
- Öka kunskapen: Det finns kunskap och framgångsrika projekt om agroforestry runt om i världen. Dessutom finns flera aktörer i Sverige med bred kunskap. Men erfarenheterna måste spridas. Se till att Sveriges rapportering till exempelvis Agenda 2030, lyfter fram agroforestryprojekt. Stöd också behovsdriven och inkluderande forskning, inte minst angående de socio-ekonomiska effekterna av agroforestry.Vi kan nå de globala målen till år 2030. Ett sätt är att satsa på de metoder som redan finns och fungerar.
Ny rapport om agroforestry
Agroforestry Network startades av Vi-skogen och samlar experter inom Agroforestry, både i Sverige och utomlands. Deras nya rapport Achieving the Global Goals through Agroforestry handlar om hur de globala målen för hållbar utveckling kan uppnås med hjälp av agroforestry.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se