Vad har din mobiltelefon, ditt kylskåp och din dator gemensamt?
Förutom att de gör din vardag enklare stödjer de även konflikter på olika håll i världen. De är nämligen uppbyggda av metaller och mineraler vars utvinning bidrar till konflikter, som därför har fått benämningen “konfliktmineraler”.
Therese Sjöström, som är researcher på Swedwatch, har besökt gruvor i bland annat Kongo, Zambia, Colombia och Myanmar. Hon berättade under FUF:s seminarium “Konfliktmineraler – är din teknologi en del av kriget i Kongo?” om hur arbetsförhållandena i gruvorna ser ut. Och om hur metallerna och mineralerna bidrar till konflikter. Sjöström berättade att gruvsektorn är en av de sektorer som lämnar störst avtryck på miljö och som bryter mest mot mänskliga rättigheter.
Samma metall som får mobiler att vibrera när vi får sms, volfram, fungerar som en motor för konflikterna i Kongo. Sex miljoner människor har mördats i landet på grund av utvinningen, och under en period blev så många som 48 kvinnor i timmen våldtagna till följd av gruvdriften. Utvinningen av konfliktmineralerna har även lett till att miljoner flyktingar tvingats fly från Kongo och närliggande områden. Trots Kongos tillgång till mineralerna –eller kanske just på grund av tillgången till mineralerna – är Kongo ett av världens fattigaste länder.
Mineralerna bidrar inte endast till konflikter, det förekommer även barnarbete. Detta sker bland annat i utvinningen av guld på Filippinerna, där barn kan tvingas dyka i vatten för att hitta mineralen, ibland på 25 meters djup. I andra länder behöver vissa barn i gruvsektorn spendera timmar i vatten som innehåller kvicksilver. Barnarbetet innebär hälsorisker och gör att barnen inte kan gå i skolan. Globalt sett blir barnarbete mindre vanligt, men inom gruvsektorn ökar det.
Gruvindustrin strider även mot de mänskliga rättigheterna. Sjöström berättade att arbetsförhållandena påminner om ett modernt slaveri, där arbetarna blir slagna om de försöker lämna gruvorna. Vissa blir lurade in i arbetet. De blir lovade jobb, men när de anländer till gruvan får de höra att de har en en skuld som de måste arbeta av, och tvingas på så sätt jobba kvar.
Varför importerar vi då mineraler som vi vet bidrar till konflikter? Hur kan vi importera produkter när vi vet att det finns en stor risk för att barnarbete, våldtäkter och hot mot mänskliga rättigheter ägt rum? Det har länge pågått en diskussion kring textilindustrin, med dess arbetsförhållanden som bryter mot mänskliga rättigheter och skadar miljön, men denna diskussion saknas för konfliktmineraler. Sjöström påpekar att textilindustrin numera är van vid att behöva stå till svars för de val som görs, medan branscher som smyckeshandeln och teknikföretag inte ens själva verkar känna till hur utvinningen av deras metaller och mineraler går till. Hur kan det vara tillåtet att företag inte är ansvariga att veta var deras mineraler kommer ifrån?
Trots att konfliktmineraler inte lyfts fram i den globala debatten kring mänskliga rättigheter och konflikter, finns tecken på att situationen börjar uppmärksammas. Doktor Denis Mukwege belönades med Nobels fredspris förra året, bland annat för att han undersökt kopplingen mellan gruvdrift och sexuellt våld i Kongo. Även inom politiken har konfliktmineraler börjat uppmärksammas. Regeringen har tillsatt en utredning med syfte att hjälpa svenska importörer att undvika de mineraler som leder till konflikter. Detta kommer göra det lättare för svenska företag att ta till sig EU:s konfliktmineralförordning som träder i kraft 2021. Förordningen fokuserar på fyra olika konflikmineraler, och kräver att företag inom EU måste säkerställa att dessa mineraler – om de används – inte påverkar konflikter.
Människor i gruvsektorn tvingas göra stora uppoffringar, men Sjöström påminner om att det finns mycket vi kan göra för att förbättra situationen på konsumentnivå. Vi kan se till att återvinna alla metaller och använda hemsidan Ethical Consumer som rankar företag utifrån hur väl de respekterar mänskliga rättigheter och miljö. Vi kan också leta efter TCO-certifieringen som fungerar som en hållbarhetscertifiering för IT-produkter. I butiker kan vi ställa frågor till de som säljer produkterna. Det finns hopp om att de politiska åtgärderna kan förändra handeln med konfliktmineraler, men det finns även mycket vi kan göra på konsumentnivå för att förbättra situationen.
Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se