Sammanlagt står Ukraina och Ryssland för 30 procent av den globala produktionen av vete och för 20 procent av världens majsproduktion. Så länge konflikten och striderna i Ukraina fortsätter kommer spannmålen i landet att både vara svåra att så och skörda. Vete och majs utgör den primära födan för miljarder av människor, och nu riskerar kriget i Europas kornbod att bidra till ökad matosäkerhet i länder i Afrika och Mellanöstern.
– Konflikten i Ukraina är katastrofal för det ukrainska folket, men den är också en katastrof för människor tusen kilometer bort, säger Anne Poulsen, chef för World Food Program (WFP) i Norden, till tidningen Omvärlden.
Världslivsmedelsprogrammet World Food Programme (WFP) är ett av FN:s organ och enligt deras prognoser riskerar just nu runt 45 miljoner människor i 43 länder att utsättas för svält. Endast sett till den stundande matkrisen i Afrika söder om Sahara, har behovet av stöd från WFP nått nya rekordhöga nivåer, rapporterar Omvärlden. Östafrika är ett särskilt utsatt område vars odlingsmarker nyligen drabbats av missväxt till följd av torka, vilket också har höjt matpriserna. Dessutom utgör vetet från Ryssland och Ukraina 90 procent av Östafrikas totala veteimport.
Ökat vetepris riskerar att leda till hungerkris
Jemen och Afghanistan, två av världens fattigaste länder, riskerar att drabbas av matbrist till följd av kriget i Ukraina. I Jemen har matpriserna under de senaste åren ökat drastiskt samtidigt som 95 procent av allt vete importeras in i landet, varav drygt 30 procent kommer från Ukraina och Ryssland. Nu förväntas kriget i Ukraina, och det därmed minskade utbudet av vete, öka priset på sädesslaget.
– Världen står inför århundradets värsta hungerkris, och antalet människor som riskerar svält har ökat med 60 procent sedan innan pandemin. Situationen i Ukraina leder till dyrare vete och ökad svält i andra delar av världen – bland annat i Jemen, säger Cecilia Chatterjee-Martinsen, internationell chef på Rädda Barnen, i ett pressmeddelande.
Mattransporterna – den största utmaningen
Under pandemin fick vi bevittna hur länder som från början hade god tillgång till skyddsutrustning, respiratorer och, efter en tid, vaccin, ogärna ville dela med sig av dessa till andra länder. Om livsmedelssituationen nu förvärras finns det farhågor för att skyddstullar på mat kommer att införas, och att länder kommer att agera på liknande sätt som i början av pandemin.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch pekar på vikten av att samarbeta internationellt vid en global matkris. Organisationen menar att länder som exporterar livsmedel ska tillfredsställa de nationella behoven, samtidigt som ett gemensamt arbete bör ske med importberoende länder för att inrätta alternativa livsmedelskedjor. Det vill säga att länder som är beroende av matimporter från Ukraina och Ryssland ska ges möjligheten att samarbeta med andra livsmedelsexporterande länder och på så vis inrätta nya handelsvägar för livsmedel.
Lama Fakih, verkställande direktör för Mellanöstern och Nordafrika på Human Rights Watch, belyser också vikten av samordnande åtgärder för att försöka undvika att kriget i Ukraina förvärrar den redan befintliga livsmedelskrisen i världen.
– Globala livsmedelskedjor kräver global solidaritet i kristider, säger Lama Fakih.