Naturlandskap i Jokkmokkstrakten. Foto: Matteo Liberati. Källa: Canva

Nyhet

Stark kritik mot att gruva i Gállok får grönt ljus

Regeringen gav i slutet av mars grönt ljus för det Brittiska gruvbolaget Beowulf Mining att undersöka möjligheterna att bedriva gruvdrift i Gállok i Jokkmokks kommun. Beslutet har länge varit omdebatterat såväl nationellt som globalt på grund av flertalet intressekonflikter kring en eventuell gruva. Sedan beslutet offentliggjordes har flera natur- och människorättsorganisationer yttrat skarp kritik gentemot förslaget.

Alltsedan 2013 har möjligheterna att bedriva gruvdrift i Gállok utanför Jokkmokk undersökts. Bergsstaten, som är den myndighet som ansvarar för tillstånd för prospektering, har gett sitt godkännande medan Länsstyrelsen sagt nej. Det kom därför att bli upp till regeringen att avgöra frågan och de har nu gett sitt besked. Det blir grönt ljus.

Kritiken mot gruvan grundar sig i de miljömässiga och människorättsliga konsekvenser en gruva skulle innebära. Civil Rights Defenders lyfter att flera aktörer pekar på att en eventuell gruva skulle störa ett av Europas största sammanhängande naturlandskap Laponia. I och med att den svenska gruvdriften redan idag står för över 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp och föroreningar från avfallet från gruvan riskerar att läcka ut i vattendrag är oåterkalleliga skador på naturområdet att vänta, enligt Naturskyddsföreningen. Bland andra Amnesty konstaterar även att samernas rättigheter som urfolk riskerar att undermineras om en gruva skulle komma att anläggas.

Förespråkare för gruvan hävdar, å sin sida, att de järnmalmsfyndigheter som upptäckts skulle gynna den svenska exporten och “medföra positiva effekter för näringslivet”, bedyrar näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson. Även kommunalrådet Robert Bernhardsson (S) i Jokkmokk ställer sig positiv till en gruva. Arbetstillfällen och inflyttning är de största fördelarna en gruva skulle föra med sig enligt kommunalrådet.

– Jag vill se fler arbetsplatser i kommunen så vi kan bromsa den negativa befolkningsutvecklingen. Det är den viktigaste frågan för mig, säger Bernhardsson till Dagens Nyheter. 

Ökat internationellt intresse 

Konflikten har under åren väckt mycket uppmärksamhet i såväl den svenska som internationella debatten. Inte minst eftersom UNESCO, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, redan år 1996 utnämnde Laponiaområdet till ett världsarv värt att bevara på grund av dess värdefulla natur och kulturarv. Så sent som i februari i år vädjade José Francisco Cali Tzay, FN:s särskilda rapportör för urfolksrättigheter, och David Boyd, FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter och miljö, till regeringen att säga nej till gruvan.

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) har uttalat sig postivt om gruvetableringar. Foto: World Economic Forum / Christian Clavadetscher / CC2.0 

Den socialdemokratiska näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson bemötte kritiken från UNESCO i samband med att regeringens beslut presenterades i mars.

– Unesco känner inte till alla turer kring tillstånd för gruvverksamhet i Sverige, så de har bedömt hela ärendet, inklusive vägar, infrastruktur och andra delar som inte är en del av ärendet i dag. Vi har också ställt ska-krav för att Unesco ska kunna göra en bedömning längre fram, sa Karl-Petter Thorwaldsson till DN.

Dagens Nyheter var först med att rapportera om hur forskare, jurister och intresseorganisationer reagerade på regeringens beslut och avsaknaden av hänsyn till samerna och deras rättigheter som urfolk.

– Det blir tydligt att regeringen gör en renodlad avvägning mellan två riksintressen. Han pratade bara om riksintressen, nämnde inte samiska rättigheter. Regeringen gör helt enkelt som vanligt: negligerar att man har ett eget urfolk som också ska tillmätas betydelse, säger Jenny Wik Karlsson, jurist på SSR till DN. 

Tidslinje

2011: Jokkmokk Iron Mines börjar planera för att anlägga en gruva i Gallók, drygt 4 mil nordöst om Jokkmokk.

Februari 2013: Länsstyrelsen säger nej till det brittiska gruvbolaget Beowulf mining.

Juli-Augusti 2013: En första provbrytning genomförs under sommaren och resultaten visar på fyndigheter av järnmalm. Flera lokala och nationella medier rapporterar om motstånd från aktivister, ursprungsbefolkningen och lokalbor när den brutna järnmalmen hämtas.

2014: Länsstyrelsen håller kvar vid sin hållning och säger återigen nej till förslaget.

Februari 2015: Myndigheten Bergsstaten håller inte med Länsstyrelsen i dess beslut och ärendet skickas till Regeringen.

2016-2017: Ärendet skickas fram och tillbaka mellan Regeringen, Länsstyrelsen och Bergsstaten efter bland annat brister i faktaunderlaget och vägran om yttranden.

2017: Beslutet handlar återigen på Regeringens bord efter att Länsstyrelsen och myndigheten Bergsstaten kommit fram till olika slutsatser.

2021: Regeringen påskyndar arbetet med att samla in åsikter om gruvan och dess eventuella konsekvenser från två samebyar i väntan på att de måste ta ett beslut i början av 2022.

Februari 2022: En namninsamling med över 70 000 underskrifter mot gruvan lämnas in till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

Mars 2022: Regeringen meddelar via en presskonferens att de beviljar tillstånd för en gruva i Gállok. Nu väntar bland annat miljöprövningar innan gruvan kan bli verklighet.

Källor, tidslinje: Sveriges Radio, Naturskyddsföreningen, Dagens Nyheter, SVT.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin. Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten.

Starta enkät