EU:s humanitära bistånd – detta står på spel i EU-valet 

Som kollektiv aktör är Europeiska unionen världens största biståndsgivare. EU har två typer av bistånd – det mer långsiktiga biståndet för utvecklingssamarbete, och det humanitära biståndet som är till för akut stöd.För 2024 är budgeten för det humanitära biståndet 1,8 miljarder euro – vilket är drygt en procent av EU:s totala budget. Inom denna budget räknas inte medlemsstaternas egna biståndssamarbeten. 

Att inta rollen som internationell biståndsaktör var från början långt ifrån en självklarhet för EU. Först 1992 började EU med humanitärt bistånd utanför unionens gränser. Sedan dess har det successivt vuxit. Som vägledande dokument finns det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd från 2007 – en gemensam överenskommelse mellan EU-kommissionen, Europeiska rådet och Europaparlamentet. I överenskommelsen fastslås att det humanitära biståndet kan gå till kriser skapade av både mänskliga och naturliga orsaker, och att biståndet kan omfatta allt ifrån mat och vatten till skydd, sjukvård och utbildning. Fyra principer styr biståndsarbetet: neutralitet, opartiskhet, humanitet och oberoende. Sammanfattningsvis innebär principerna att EU aldrig ska ta ställning i konflikter utan endast utgå från behovet av humanitär assistans.  

Inom EU är det Europeiska kommissionens generaldirektorat för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo) som ansvarar för det humanitära biståndet. I dag har Echo huvudkontor i Bryssel och 40 fältkontor runt om i världen. Likt Sveriges biståndsmyndighet Sida driver EU inte egna projekt. I stället samarbetar Echo med olika FN-organ samt lokala och internationella civilsamhällesorganisationer som genomför projekten. Echo har i dag över 200 samarbetspartners över hela världen. Majoriteten av Echos budget för 2024 går till länder i Afrika och Mellanöstern. 

Då det humanitära biståndet tilldelas utifrån behov har EU gjort stora förändringar i den ekonomiska fördelningen de senaste åren. Det ökande humanitära behovet i världen har inneburit att EU har behövt ökat den totala budgeten för det humanitära biståndet. I dag går exempelvis stora summor till civila som drabbats av den ryska invasionen av Ukraina och kriget i Gaza. 

EU-valet 2024: Vad står på spel?

Trots att det primära ansvaret för EU:s humanitära bistånd ligger hos EU-kommissionen finns starka kopplingar till det folkvalda Europaparlamentet som kan avgöra riktningen för EU som humanitär biståndsaktör.   

För det första är det Europaparlamentet som tillsammans med Europeiska rådet bestämmer de principer som styr EU:s biståndsarbete, såsom det nuvarande vägledande dokumentet från 2007. Parlamentet agerar även övervakare över EU-kommissionens biståndsarbete och bedömer om budgeten är tillräcklig eller inte. Senast i mars 2023 varnade svenske Tomas Tobé (M), ordförande för EU:s utskott för utveckling, för att budgeten var otillräcklig för att uppfylla principerna för det humanitära biståndet, och krävde en budgethöjning. När budgeten för 2024 presenterades hade EU ökat stödet med 250 miljoner euro för det humanitära biståndet.   

För det andra kan framtiden för det opolitiska förhållningssätt för biståndet stå på spel. Dagens förhållningssätt går i linje medEU-kommissionens traditionella roll att ansvara för de mindre politiska områdena, vilket även inkluderar frågor om konkurrens och handel. Denna roll har dock genomgått stora förändringar på senare år då EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har haft ambitionen att skapa en “geopolitisk kommission”, som ska göra EU till en starkare, enhetlig utrikespolitisk aktör.  

En mer politisk EU-kommission kan innebära att EU går ifrån behovs- och neutralitetsprinciperna inom det humanitära biståndet, menar bland annat Susie Fogarty, rådgivare till EU:s biståndspolitik. Biståndet riskerar i stället att tilldelas utifrån utomståendes relation till EU, och även användas som morot eller piska för att sätta en politisk prägel. Om kommissionen ska fortsätta styras av icke-politiska experter eller övergå till att bli en mer politisk institution är därmed något som står på spel i det kommande parlamentsvalet, då EU-kommissionens ordförande tillsätts genom Europaparlamentet.

Slutligen har EU:s partigrupper olika syn på vad unionen ska fokusera på. Till exempel tycker de olika kring om EU främst ska fokusera på att stärka de egna medlemsstaterna eller om man även ska vidga blicken och jobba mer med global utveckling. Då EU-parlamentet styr agendan kan det humanitära biståndet antingen få en större eller mindre roll, beroende på vilka partier som får störst inflytande de kommande fem åren. För den individuella väljaren innebär därför valet i juni en möjlighet att påverka framtiden för EU:s humanitära bistånd.