I mars i år tillträdde Samia Suluhu Hassan som president i Tanzania. En förhoppning om demokrati där yttrandefriheten än en gång skulle få utrymme föddes, men ett auktoritärt styre verkar fortskrida – och befolkningens förväntningar raseras.
– Det här är inte stunden att peka finger mot varandra utan istället hålla händer och bygga det nya Tanzania som president Magufuli strävade efter.
Detta uttalade sig Samia Suluhu Hassan om i början av hennes presidentskap då oppositionspartier kom med påståenden om orsaker till den tidigare presidenten John Magufulis död. Under Tanzanias ledning av Magufuli, som också var känd som Bulldozern på grund av hans hårda framfart i politiken och hämmande av mänskliga rättigheter, gick landet in i en era av ett mer auktoritärt styre där yttrandefriheten kraftigt begränsades.
Enligt Amnesty International gick Magufuli hårt ut mot bland annat journalisters rättigheter och oppositionsgruppers möjlighet till talan. Ett land som tidigare var känt för att stå för en positiv demokratisk utveckling vände helt om under Magufulis näst intill diktatoriska ledning.
Tidigare i år gick president Magufuli bort. Han ersattes då av vice president Samia Suluhu Hassan – som blev landets första kvinnliga president. Framtidshopp uppstod hos befolkningen gällande ett mindre förtryckande styre och en återvändo till en mer liberal regim. Hoppet uppstod i samband med att Hassan släppte politiska fångar, tog bort några av restriktionerna mot medier och upptog diskussioner med oppositionsgrupper i landet. Enligt en artikel från The Conversation utlovade Hassan en era med större möjlighet till yttrandefrihet – något som den förre presidenten hade förhindrat.
Yttrandefrihet beskrivs ofta som demokratins hörnsten då den anses vara en av de viktigaste rättigheterna i en fungerande demokrati. Det är en rättighet som, i olika grad, alltid implementeras i demokratier. Men sedan Magufuli blev president år 2015 har yttrandefriheten i Tanzania begränsats. Han kom att styra landet med järnhand och de mänskliga rättigheterna förtrycktes mer och mer under hans tid vid makten. Enligt en rapport från Sveriges Radio synliggörs att Hassan troligtvis inte kommer åstadkomma några stora förändringar utan snarare fullfölja den politik som Magufuli förde.
Sju månader med Hassan
Hassans löften om ett mer liberalt samhälle började väl – men nu, drygt sju månader in i hennes styre, har hennes politiska ställning börjat bli alltmer otydlig. Att hon kommer att gå i Magufulis fotspår förutses nu av åtskilda experters analys av hennes politik. I augusti uppkom restriktioner gentemot tidningen Uhuru, som ägs av Chama cha Mapinduzi (CCM) – landets styrande parti. Enligt en artikel från Reuters ansågs restriktionerna av regeringen vara nödvändiga då de bedömde att tidningen Uhuru spred falska rykten gällande nästkommande presidentval år 2025. Tidningen Uhuru påstod enligt regeringen att Hassan inte skulle komma att ställa upp i valet. Restriktionerna gentemot tidningen var den första restriktionen som skedde under ledning av Hassan.
I början av september uppkom begränsningar gentemot ännu en tidning – trots Hassans uttalanden om att stärka yttrandefriheten. Grunden till denna begränsning var återigen argument kring spridandet av falska rykten. Ryktena handlade bland annat om att en beväpnad man kopplades ihop med partiet CCM.
Inom loppet av en månad blev alltså två tidningar utsatta för inskränkningar gällande deras yttrandefrihet, vilket bryter mot det löfte som president Hassan gav när hon blev president – att upprätthålla en mediefrihet som den förre presidenten hade förhindrat.
Fortsatt har ledaren av den nuvarande regimens motståndarparti blivit arresterad, något som gör att experter från bland annat Nordiska Afrikainstitutet ifrågasätter Hassans väg mot ett mer demokratiskt land. Mänskliga rättighetsorganisationer menar att arresteringen av motståndarpartiets ledare visar på en tydlig spricka i landets demokratiska utveckling. Hassan påstås i en artikel från ISS kunna fullfölja det hårda tillvägagångssätt som den förre presidenten använde – för att stärka sin egen position inom partiet.
Hassans löften i början av hennes presidentskap antas nu av experter ha varit en form av retorik för att få stöttning av folket då hon tog vid makten. Denna retorik är något hon enligt experter inte lyckades upprätthålla länge, vilket tydliggör att bristen på bland annat yttrandefrihet får den redan instabila demokratiska grunden att rasera mer och mer. Istället antar experter nu att ett auktoritärt styrelsesätt kommer fortsätta för att Hassan ska kunna vinna respekt inom sitt eget parti inför nästkommande val.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se