Fiskare i Östtimor

Tillgång till vatten och sanitet har varit en viktig fråga i konflikten i Östtimor. Foto: Yeowatzup, Flickr.

Biståndsdebatten

Klimat och miljö – en nyckel till hållbar fred

Trots att klimat- och miljöfrågor ofta är centrala i konflikter så glöms de ofta bort i fredsprocesserna. Exempel från Colombia, Östtimor och Irak visar att land, vatten och klimatförändringar är avgörande frågor för att uppnå en hållbar fred, skriver Karolina Eklöw och Florian Krampe från forskningsinstitutet Sipri.

Utmaningen i fredsbyggande är inte bara att förhindra våld och hejda att konflikter återupptas, utan även att stödja samhällen att återställa sina interna relationer. År 2017 bedrevs totalt 63 aktiva fredsoperationer runtom i världen, varav 13 var fredsbevarande uppdrag under FN-flagg. Många av dessa har pågått i årtionden. Andra i över ett halvt sekel, så som i Israel och Palestina eller i den konfliktdrabbade bergsregionen Kashmir på gränsen mellan Indien och Pakistan.

För att skapa hållbar fred bör alltifrån sociala omständigheter till politiska utmaningar och ekosystem balanseras. I krigets efterspel begränsas ofta statens kapacitet att förvalta dessa angelägenheter.

På kort sikt kan det verka för komplicerat att ta med alla olika aspekter i fredsbyggandet, därför nedprioriteras ofta miljöfrågor till förmån för vad som upplevs som mer akuta frågor. Men ökad forskning och politisk erfarenhet visar att det i längden kan vara lönsamt att integrera just miljöaspekter i början av fredsbyggandet.

Landfrågor central paradox i konflikten i Colombia

Fallet Colombia illustrerar hur konkurrerande intressen ökar komplexiteten i fredsprocesser. För ett halvt sekel sedan var det just protester mot privatisering av land och socioekonomiska orättvisor som gav upphov till konflikten. Det är ingen tillfällighet att det första kapitlet i det colombianska fredsavtalet berör frågor om markanvändning och landsbygdsreform. Hanteringen av naturresurser var en del av problemet vilket gör det till en viktig del av lösningen.

Idag, två år efter slutet på den längsta bestående konflikten på det västra halvklotet, står Colombia vid ett vägval där miljön åter är i fokus. Under ett halvt sekel styrdes massiva landterritorier av Colombias revolutionära väpnade styrkor (FARC). Naturen var oavsiktligt skyddad från exploatering då områden inte var säkra nog för skog- och gruvindustri. Idag är dessa landmassor åter exponerade och aktörer vallfärdar till tidigare otillgängliga områden. Idag råder ingen tvekan om att avskogningen ökat dramatiskt efter fredsavtalet.

Paradoxalt nog är miljön på så vis ett till synes symboliskt kapitel i fredsavtalet snarare än en implementerad verklighet. Det är ingen petitess att naturresurser en gång var kärnan i den colombianska konflikten.

Vatten viktigt för fred i Östtimor

Medan frågor om land ofta uppmärksammas är färre medvetna om att fredsbevarande uppdrag ofta är direkt involverade i förvaltningen av vatten. Ny forskning i Kosovo och Östtimor visar att många fredsuppdrag faktiskt har särskilda enheter som hanterar just vattenförsörjning.

I Östtimor var den befintliga vatteninfrastrukturen tidigare skralt upprätthållen. Den var rentav ett strategiskt mål under den indonesiska ockupationen (1975-1999). Bristande tillgång till sanitet förstärkte sårbarheten och det mänskliga lidandet även efter konfliktens slut.

FN:s övergångsadministration i Östtimor, UNTAET, ställdes inför många utmaningar när det gällde återuppbyggnaden av vattensektorn. Inkludering av kvinnor i lokala vattenkommittéer uteblev, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att UNTAET hade en enhet för jämställdhetsfrågor. Asiatiska utvecklingsbanken har konstaterat att vid tillfällen där kvinnors engagemang varit högt har vatten tillgängliggjorts inom ett närmare avstånd från hemmen. Detta minskar i sin tur sårbarheten och har banat väg för mänsklig säkerhet och utveckling.

Klimatförändringarna försvårar för fred i Irak

Om hanteringen av naturresurser i fredsbyggande är komplicerat, lägg då till hur klimatförändringar spär på dessa försök. Exempel på svårigheter kan tydligt ses i länder som Afghanistan och Irak.

Efter flera krig, internationella sanktioner och årtionden av auktoritärt styre är Irak fortfarande präglat av fattigdom och svåra trauman. Som om utmaningarna inte vore tillräckligt stora som de är, komplicerar klimatförändringarna det hela ytterligare.

En ny rapport från expertgruppen för klimatrelaterade säkerhetsrisker – som finansieras av svenska utrikesdepartementet – visar att klimatrelaterade säkerhetsrisker i Irak har ökat de senaste åren. Rapporten visar bland annat att minskade möjligheter till jordbruksförsörjning tenderar att öka lokalt stöd för terroristgrupper. Jordbruket är den vanligaste inkomstkällan i Irak. Men, medan oljeindustrin mättas med massiva ekonomiska resurser, allokeras bland de minsta anslagen från den nationella budgeten till jordbruksdepartementet.

Efter den amerikanskledda invasionen av Irak 2003 – och försöken till fredsbevarande efter det – har insatserna misslyckats med att återställa sektorer som skulle kunna öka motståndskraften mot klimatpåverkan.  Klimatförändringar och bristande hantering av resurser försvårar försörjningen för miljontals jordbrukare. Sårbarheten ger grupper som IS incitament att leta efter rekryter bland utsatta.

Klimat och miljö är en nyckel för stabilitet

Dessa exempel från Colombia, Östtimor och Irak visar att fredsbyggande sällan, om någonsin, är entydigt. Internationella fredsinsatser genomgick betydande förändringar efter andra världskriget, och frågan om att blåsa nytt liv i internationella fredsbevarande insatser är högst aktuellt. Förvaltningen av naturresurser är dock en kritisk utmaning som ofta förblir förbisedd – ett faktum som riskerar att bli än mer komplicerat på grund av klimatförändringarnas ökande inverkan.

Planer för att upprätthålla fred kan inte längre exkludera förvaltningen av miljö och naturresurser. De bör även ha ambitionen att stärka samhällens motståndskraft mot klimatpåverkan. Det är nödvändigt att erkänna att ett stärkande av klimat- och miljöfrågor och omhändertagande av ekosystem i sig är ett sätt att förebygga konflikt. Med rätt stöd kan det till och med vara ett gyllene tillfälle att bygga en hållbar fred – socialt, ekonomiskt och politiskt.

Den 25 oktober anordnar FUF och Mänsklig Säkerhet ett seminarium på samma tema.

Dela det här: