Flyktingtoppmöten bör fokusera på vidarebosättning

Av: Melanie Ward

Idag äger FN:s toppmöte om migration och flyktingar rum, och imorgon det USA-ledda toppmötet om flyktingar där Sverige står som medvärd. Under toppmötena måste Sverige och EU driva på för bättre stöd till de länder som mottar den stora majoriteten av världens flyktingar, och för att globala åtaganden gällande vidarebosättning stärks. Det skriver Melanie Ward från International Rescue Committee (IRC).

19 september, 2016, Debatt

Kraftsamling nödvändig för att stoppa aids, tuberkulos och malaria

Av: Anna Mia Ekström, Anna Sjöblom, Christina Franzén, Claes Ånstrand, Farhad Mazi Esfahani, Frida Sandegård, Gunilla Källenius, Mari Mörth, Maria Andersson, Mikaela Hildebrand och Tobias Alfvén

Varje år orsakar aids, tuberkulos och malaria tre miljoner människors död. Utmaningarna är många, men än finns det hopp om att nå FN:s mål om att stoppa dessa sjukdomar innan år 2030. Om två veckor ska världens ledare offentliggöra hur mycket bidrag de är villiga att ge Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria under nästa treårsperiod. Det är dags för en kraftsamling, skriver företrädare för RFSU, RFSL, Läkare Utan Gränser, Svenska Läkaresällskapets Kommitté för Global Hälsa, Världsinfektionsfonden, Karolinska Institutet och Hiv-Sverige.

9 september, 2016, Debatt

El Niño visar vikten av globala klimatåtgärder

Av: Anabela Lemos

Den senaste El Niño drabbade 1,5 miljoner moçambikier. Att en förhållandevis liten temperaturökning i Stilla havet orsakar brist på mat på andra sidan jordklotet borde vara en ögonöppnare för politiker. Klimatförändringarna måste begränsas och det enda sättet är gemensamma globala åtgärder, skriver Anabela Lemos, direktör på Afrikagruppernas partnerorganisation Justiça Ambiental i Moçambique.

25 augusti, 2016, Debatt

Replik: Mer forskningssamarbete – mer kapacitet

Av: Lisa Román

Kunskap och bidrag från forskare, även från akademiskt svaga länder, är centrala för att identifiera relevanta problem och lösningar på globala utmaningar. Därför bör stärkande av forskningskapacitet i låginkomstländer fortsatt vara i fokus för svenskt forskningssamarbete inom biståndet, skriver Lisa Román, forskningssekreterare på Sida, i en replik.

22 augusti, 2016, Debatt

Den dolda rasismen i media måste få ett slut

Av: Sten Ström

Medias selektiva nyhetsrapportering leder till en låg kunskapsnivå kring omvärldsfrågor och till ökad rasism. Hur stor kan skillnaden i medias rapportering utifrån ”närhetsprincipen” bli innan den blir orimlig, för att inte säga grotesk? Det frågar sig Sten Ström, före detta revisor på biståndsmyndigheten Sida och konsult inom utvecklingsfrågor och fattigdomsminskning.

16 augusti, 2016, Debatt

Global agenda för stadsutveckling – vår tids ödesfråga

Av: Carl-Johan Engström, Elin Andersdotter Fabre, Inga Björk Klevby och Johan Hassel

Idag inleds avgörande förhandlingar om FN:s 20-årsstrategi för hållbara städer. Något som borde vara högsta prioritet för nya Bostadsministern, Miljömiljöministern och Ministern för internationellt utvecklingssamarbete. En global agenda för stadsutveckling är vår tids ödesfråga, då den spelar en avgörande roll för genomförandet av både klimatavtalet och Agenda 2030. Men den erbjuder även enorma möjligheter för företagen, lokalpolitiken och medborgare, skriver tankesmedjan Global Utmaning.

25 juli, 2016, Debatt

Bistånd orsakar inte korruption i Kambodja

Av: Karl-Anders Larsson

Korruptionen i Kambodja fanns långt innan biståndet var påtänkt, men inflödet av biståndsmedel påverkar korruptionen och dess effekter. Kortsiktighet och bristande förståelse för maktrelationer gör att biståndet blir en bidragande faktor. Men för ett effektivt och situationsanpassat bistånd är det möjligt att bidra till bekämpning av korruption, skriver Karl-Anders Larsson, före detta ambassadråd i Kambodja.

14 juli, 2016, Debatt

Tre risker med den finansiella styrningen av biståndet

Av: Jan Pettersson och Sonja Daltung

Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har kartlagt vilka statliga aktörer som beslutar om vilka medel inom det svenska biståndet. Kartläggningen visar att biståndsbudgetens storlek varierar stort, ibland under samma år. Det framgår också att biståndet i ökad utsträckning binds upp i fleråriga avtal, och att beslut delegeras i stor omfattning. Det finns flera risker med den typen av styrning, skriver Sonja Daltung och Jan Pettersson.

1 juli, 2016, Debatt

Öka stödet till bekämpning av tuberkulos!

Av: Claes Ånstrand, Gunilla Källenius och Knut Lönnroth

Sverige har valt att minska stödet till bekämpningen av en av världens dödligaste sjukdomar – tuberkulos. Med en hotande pandemi av multiresistent tuberkulos är detta svårt att förstå. Världshälsoorganisationen har som mål att minska antalet tuberkulossjuka med 90 procent till 2035, men då krävs stora forskningssatsningar och nya samarbetsformer. Det skriver Gunilla Källenius, Knut Lönnroth och Claes Ånstrand.

30 juni, 2016, Debatt

Dags för nytänk i forskningsbiståndet!

Av: David Nilsson

Svenskt forskningsbistånd har sedan 1970-talet fokuserat på uppbyggnad av forskningskapacitet i utvecklingsländer, för att stärka dessa länders oberoende. Men internationell samverkan handlar inte längre bara om solidaritet – det handlar om gemensam överlevnad. Därför behöver Sverige tänka om kring forskning och bistånd, och på allvar föra upp de globala utmaningarna på forskningsagendan, skriver forskaren David Nilsson.

23 juni, 2016, Debatt