13 miljarder kronor av det svenska biståndet gick under 2023 till specifika länder via multilaterala organisationer, så kallat multi-bi-stöd. FUF-arna Lennart Wohlgemuth och Anna Sjöberg Tibblin har skrivit ett “working paper” för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) där de undersökt möjligheterna för Sida att säkerställa att multilaterala partners lever upp till biståndets effektivitetsprinciper om lokalt ägarskap, fokus på resultat, inkluderande partnerskap, transparens och ömsesidigt ansvarstagande i den allra största kanalen för svenskt bistånd.
De senaste åren har kontroll och effektivitet varit ett modeord när Sveriges internationella utvecklingssamarbete kommit på tal. Med motivationen att få mer kontroll över var och hur biståndspengar spenderas har det följt en trend att öronmärka stödet genom multilaterala organisationer, så som Världsbanken och diverse FN-organ, till specifika länder, regioner, projekt eller tematiker.
Sveriges internationella bistånd kan ta många olika vägar mot målet att förbättra situationen för människor som lever i fattigdom och/eller förtryck. Exempelvis via partnerskap mellan svenska och utländska civilsamhällesorganisationer, via ambassaderna till olika organisationer verksamma i landet där ambassaden arbetar eller direkt från Utrikesdepartementet och Sida som projekt- eller kärnstöd till både större och mindre organisationer.
När stödet kanaliseras genom stora globala multilaterala organisationer, men öronmärks för specifika projekt, regioner, ämnesområden eller länder, kallas stödet multi-bilateraltbistånd, eller “multi-bi” på branschspråk. Från svenskt håll är det också vanligt förekommande att Sida väljer att ge projekt- eller programstöd till de multilaterala organisationernas landkontor, även detta faller under multi-bi och är det som ligger i fokus för den nya EBA-rapporten.
I studien “Swedish Multi-Bi Aid and Development Effectiveness” undersöker Lennart Wohlgemuth och Anna Sjöberg Tibblin hur väl Sida beaktar internationellt överenskomna biståndseffektivitetsprinciper i denna typ av denna typ av bistånd. Efterforskningarna har skett genom litteraturstudier och intervjuer med personal på åtta olika svenska ambassader.
Utvecklingsmagasinet passade så klart på att ställa några frågor till studieförfattarna.
– Hej! Först och främst, vilka är ni?
Hej! Vi är Lennart Wohlgemuth och Anna Sjöberg Tibblin. Lennart är styrelseledamot och Anna jobbar som kanslichef på FUF. Lennart har en hel livstid av arbete med global utveckling i bagaget, både internationellt och i Sverige, och har arbetat som forskare och gästprofessor i globala studier i Göteborg och i Uppsala. Anna har jobbat med globala utvecklingsfrågor, fred och säkerhet inom det svenska civilsamhället – bl.a. med organisationers utlandsetableringar – i många år.
– Varför är det viktigt att undersöka den här typen av stöd?
År 2023 uppgick biståndet som kanaliserades genom multi-bi-bistånd till 13 miljarder kronor. Det är därmed den största kanalen för svenskt bistånd. EBA bedömde därför att effektiviteten för denna typ av bistånd kan få avsevärd effekt på hela det svenska biståndets effektivitet och gav FUF i uppdrag att undersöka detta vidare.
Samtidigt som det svenska multi-bi-biståndet har ökat markant under de senaste åren, har det direkta bilaterala biståndet minskat. I denna förändring är det avgörande att de lärdomar och principer som utvecklats över tid inom biståndet inte försvinner, utan också tillämpas på denna växande och allt viktigare form av bistånd. Vi valde därför att titta på hur principerna för biståndseffektivitet – alltså lokalt ägarskap, fokus på resultat, inkluderande partnerskap, transparens och ömsesidigt ansvarstagande – tillämpas inom det svenska multi-bi-biståndet.
Detta är intressant att titta på eftersom den globala trenden är att de internationellt överenskomna principerna för biståndseffektivitet alltmer får stå tillbaka. Samtidigt visar både forskning och erfarenhet att dessa principer är centrala för att åstadkomma långsiktiga och hållbara resultat.
Vi hoppas att rapporten kan bidra till Sveriges arbete med att säkerställa ett hållbart och effektivt bistånd som utgår från mottagaren – även när det kanaliseras via multilateralerna.
– Vilka är rapportens viktigaste slutsatser?
Ökningen av multi-bi-stödet har skett parallellt med en förskjutning i fokus vad gäller biståndseffektivitetsprinciperna: från ägarskap och samordning till resultat och transparens. Detta har inte fullt ut beaktats i de policyer och direktiv som styr svenskt utvecklingssamarbete, vilket skulle kunna leda till mindre effektiva insatser – inte minst i samarbetet med multilaterala organisationer där en del av kontrollen går förlorad.
Studien visar dock att om man är noggrann och målmedveten i samarbetet med de multilaterala organen kan mycket goda resultat uppnås vad gäller biståndseffektivitet – ramförallt i samtalen kring hur de multilaterala organisationerna arbetar med att påverka värderingar i landet i fråga, så som demokrati, mänskliga rättigheter och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Däremot har vi funnit att det kan vara betydligt svårare att påverka utformningen av program och projekt. Delvis eftersom de multilaterala organens system och regler, och svenska principer för kärnstöd, är styrande och lämnar inte ger samma möjligheter till dialog om anpassningar.
Utifrån dessa slutsatser föreslår vi bl.a. att Sverige behöver stärka sin kompetens och kapacitet att både hantera och utvärdera sitt bistånd med effektivitetsprinciperna i fokus.
– Visst är det första gången som FUF gör en rapport för EBA?
Ja, det är första gången som FUF gör denna typ av studie och släpper en rapport för en annan aktör. Efter mer än 50 år som en oberoende plattform och mötesplats för information, debatt och engagemang kring globala frågor finns stor samlad kunskap och kompetens inom organisationen. Den använder vi dagligdags i vår verksamhet som bl.a. innefattar den journalistiska produkten Utvecklingsmagasinet, våra seminarier och utbildningar. Men den här rapporten är ett exempel på uppdrag som vi också kan ta oss an.
– Om man är intresserad av att veta mer – vad gör man då?
Då tycker vi att man ska läsa rapporten som går att hitta på EBA:s hemsida och på utvecklingsarkivet.se. Man kan även hålla utkik i FUF:s kanaler för kommande aktiviteter på temat – bl.a. kommer en EBA-podd släppas inom kort.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se