Den 30 oktober visade det brasilianska valresultatet att landet går mot en ny riktning med presidentkandidaten Lula da Silva i spetsen. Men att ändra riktning för landet efter fyra år under högernationalistiska Jair Bolsonaros styre kan bli svårare än väntat med en ny ekonomisk verklighet.
Det finns stora förhoppningar på Brasiliens nya president Lula da Silva att leda landet mot en ny verklighet. Hans väljare hoppas bland annat på en väg bort från korruption och avskogning av Amazonas.
Lula har tidigare suttit på presidentposten i Brasilien. Han vann första gången 2003 med det vänsterinriktade arbetarpartiet som han var med och grundade på 80-talet. Dock var det en annan verklighet då än i dag och att skapa förändringar kan bli svårt för vänsterkandidaten, enligt Stuart Ramsey, korrespondent på Sky News. Han pekar dels på att Brasilien kämpar med den försämrade, globala ekonomin och effekterna av coronapandemin, dels att landet är väldigt splittrat politiskt och socialt.
– Kanske hans mest angelägna problem kommer att vara att hantera ekonomiska ojämlikheterna i landet, skriver han.
Lula Da Silvas vallöften
Sedan Bolsonaros tillträde på presidentposten 2019 har ett regnskogsområde större än Taiwan avverkats i Amazonas. Avskogningen har under de senaste åtta åren ökat med 86 procent och i genomsnitt skövlas mer än en miljon träd per dag – något som har mött skarp kritik.
– Dödstalen under Bolsonaros mandatperiod måste också inkludera en förintelse av icke-mänskligt liv, skriver den brittiska journalisten Jonathan Watts.
Lula har lovat att sätta stopp för avskogningen av Amazonas. I övrigt har han lovat att bekämpa fattigdom, förbättra utbildningen och hälsovården samt påbörja återuppbyggnaden av landets infrastruktur. Men till skillnad från Lulas tidigare mandatperiod under tidiga 2000-talet pågår inte längre den råvaruboomen och omfattande export av råvaror till världsmarknaden som bidrog till landets högkonjunktur och gjorde det möjligt att finansiera stora samhällsprojekt. Under Bolsonaros presidentskap användes Amazonas som en finansieringskälla, men Lula planerar i stället att stoppa avskogningen.
Att ersätta Bolsonaro skulle sannolikt minska avskogningen på kort sikt, men för att verkligen motverka avskogningen måsta man förändra mer än bara vem som sitter på presidentposten, menar två forskare. De hänvisar till att landgrabbing behöver bestraffas, ursprungsfolk behöver få utökat skydd och man bör se över lagarna gällande ägande av land. Stora delar av Amazonas mark saknar fortfarande fastställd rättslig status som offentlig eller privat mark.
– Landgrabbers invaderar dessa områden, avskogar dem och hävdar att det är deras egendom, skriver de.