The texts on this site have been auto-translated which may result in some linguistic errors.

Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty International Sverige, menar att kulturen av straffrihet i Iran gör att människorättskränkningar, som de man har sett av regimen under rådande protester, fortskrider. Foto: Artin Bakhan. Unsplash/Amnesty International Sverige.

Intervju

”Ingen straffas för människorättskränkningar i Iran”

Protesterna i Iran, som utlöstes av 22-åriga Mahsa Jhinas Aminis död i polisens förvar, har spridit sig över hela landet. I slutet av oktober hade 234 personer avlidit i samband med protesterna i Iran, enligt Iran Human Rights (IHRNGO). Människorättsorganisationen Amnesty beskriver en kultur av straffrihet i landet, där säkerhetsstyrkorna kan döda, tortera och misshandla – utan att straffas för det.
– Situationen i Iran är oerhört allvarlig, säger Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty International Sverige.

Mahsa Jhina Aminis död blev startskottet för tusentals demonstranters ilska mot diskrimineringen av kvinnor i Iran. Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty i Stockholm, förklarar att det inte är första gången vi ser den här typen av kris i landet. Demonstrationerna under hösten 2019 väckte likväl en kraftig respons från den iranska regimen som bemötte demonstranter med övervåld och människorättskränkningar. Då handlade protesterna om höga bensinpriser och ekonomiska svårigheter. Den här gången är diskrimineringen av kvinnor och minoriteter i fokus, två grupper som är särskilt utsatta för den iranska regimens människorättskränkningar.

Missnöjet som finns i samhället spelar in för att våga riskera sitt liv för att protestera, säger Maja Åberg.

Sedan protesterna bröt ut har iranska myndigheter begränsat tillgången till internet i landet. På så sätt vill regimen begränsa möjligheten att dokumentera det som sker, minska spridningen av protesterna – och förhindra att omvärlden får insikt i protesterna.

– Att inte kunna använda sig av telefoner spelar en stor roll i spridningen av protesterna, säger Maja Åberg.

Amnesty har publicerat ett antal pressmeddelanden sedan början av protesterna och uppmanat iranska myndigheter att respektera mänskliga rättigheter. Organisationer har också ställt krav på det internationella samfundet att pressa regimen ytterligare. USA, Storbritannien och Kanada har infört sanktioner mot den iranska staten, medan EU fokuserar på sanktioner mot individer inom moralpolisen och vissa ministrar, enligt Al Jazeera.

Kultur av straffrihet i Iran

Amnesty uppmanar FN att tillsätta en oberoende grupp med uppgift att dokumentera vad som händer i Iran och vilka som ansvarar för människorättskränkningarna – för att kunna ställa dem till svars. Maja Åberg beskriver en kultur av straffrihet under den nuvarande regimen där ingen straffas för människorättskränkningar. Säkerhetsstyrkor kan döda, tortera och misshandla – utan att straffas för det.

– Det tyvärr gör att den här onda cirkeln av människorättskränkningar fortsätter i Iran, förklarar hon.

Maja Åberg lyfter fram den svensk-iranske läkaren Ahmedreza Djalali som har suttit fängslad i det ökända Evinfängelset sedan 2016, anklagad för förräderi. Hon tror att uppmärksamheten kring hans fall har hindrat den iranska ledningen att avrätta honom som planerat. Evinfängelset huserar politiska fångar som bland annat utsätts för våld och tortyr, enligt Amnesty. I mitten av oktober började fängelset brinna, och enligt Amnesty använde iranska myndigheter våld mot fångar under ett sken av att bekämpa elden.

– Mänskliga rättigheter i Iran är generellt väldigt dåliga och har i och med de senaste protesterna blivit ännu sämre, konstaterar Maja Åberg.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: