Tortyr, tvångssterilisering och indoktrinering. Den kinesiska regeringen fortsätter övergreppen mot den muslimska minoriteten uigurer i regionen Xinjiang. I över fyra år uppskattas en till två miljoner människor ha placerats i “frivilliga” omskolningsläger. Enligt Kina är det för befolkningens eget bästa medan omvärlden talar om folkmord.
Nyligen såg jag SVT:s dokumentär En svensk tiger. En dyster dokumentär om Sveriges tystnad och skuld under förintelsen. Om vad vi visste, hade kunnat göra och det vi aldrig gjorde.
Allt fler menar att Kinas kampanj mot folkgruppen uigurer samt andra muslimska minoritetsgrupper handlar om ett systematiskt folkmord. Omkring 15 miljoner människor tillhör dessa grupper i Kina. Enligt Kinaexperten Johan Lagerkvist handlar det om så många som en till två miljoner uigurer som förts till så kallade “yrkesskolor” för “frivillig omskolning” i regionen Xinjiang.
Satellitfoton och läckta dokument från Xinjiang visar dock bilder på hårt bevakade fängelsesystem. Att det skulle handla om ett frivilligt läger samtidigt som höga murar och taggtråd omringar området går inte ihop. Enligt Lagerkvist är det istället är det ett eko av Mao Zedongs tanke om ett “folkkrig” som studsar mot fängelselägrens murar och driver på president Xi Jinpings övergrepp på uigurerna.
Förföljelse och kollektiv bestraffning
Xi Jinping hävdar att regimen utför en försvarsåtgärd mot radikal islamism. Han menar att dessa läger är nödvändiga för att säkerhetsställa landets säkerhet. Presidenten refererar då till händelser där radikala uigurer utfört attentat i Xinjiang och stridit för Islamiska staten (IS) i Syrien.
Trovärdigheten för detta argument rasar dock samman om man studerar proportionerna av regimens agerande. Den kollektiva bestraffningen av oskyldiga, inklusive kvinnor och barn, som president Xi Jinping har beordrat går inte att jämföra med attentaten av de enskilda extremisterna.
Det som däremot går att jämföra är den systematiska datainsamlingen, förföljelsen och deportationen av uigurer med den planlagda utrotningen av judar och andra minoriteter under andra världskriget. Ideologin bakom är också densamma – att bli en nation med endast en viss typ av medborgare. Dessa medborgare ska vara gjutna ur samma form och allt som avviker rensas bort som ogräs, eller “utrotas som skadedjur” som budskapet löd under andra världskriget.
Mänskliga rättigheter respekteras inte
Det finns uppgifter om att den kinesiska staten redan har fråntagit hundratusentals barn sina familjer och kvinnor som vittnar om tvångssterilisering. I lägren tvingas uigurer upprepade gånger säga att det inte finns någon gud och därmed avsäga sig sin tro. Istället måste de sjunga sånger, läsa dikter och litteratur som anses tillhöra den “riktiga” kinesiska kulturen och dess medborgare. Uiguriska kulturminnen förstörs, inflytelserika musiker och kulturprofiler försvinner plötsligt och gamla traditioner förbjuds för att sedan ersättas med kinesiska högtider.
Förutom den psykiska tortyren – hatisk propaganda, exploatering och diskriminering – är lägrena en plats för fysisk våld som redan berövat många uigurer dess liv. Många lider av svält och människor som inte lyder order (eller också bara slumpmässigt valts ut) utsätts för olika tortyrmetoder.
Kina som stormakt
Att Kina är en stormakt både ekonomiskt och militärt samt att landets globala inflytande ständigt växer har nog inte undgått någon.Trots det måste Sverige och andra demokratier våga dra gränser. Efter andra världskriget tillsattes domstolar och konventioner med löftet att det som hände judarna aldrig får hända igen, aldrig ska ett folk förtryckas och förgöras på grund av sin religion, kultur och etnicitet. Många länder har valt att ställa sig bakom denna demokratiska värdegrund, nästa steg är att använda den i praktiken.
President Xi Jinping verkar i nuläget inte känna sig hotad av de västerländska demokratierna då han vid ett toppmöte i Peking ska ha sagt “låt dem gnälla” när han kommenterade kritiken från väst. Ett sådant avslappnat uttalande tyder på ett enormt misslyckande från de demokratiska nationerna.
För att inte fler uigurer ska behöva möta samma fruktansvärda öde som judarna och andra minoriteter gjorde för 80 år sedan måste Sverige och FN våga sätta ned foten mot Kina. Vi visste vad som gjordes mot judarna då, och vi vet vad som pågår mot uigurerna nu. Diplomatin kan bättre än att klä sig i blå-gul randig päls, aldrig mer ska vi tiga.
Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se