Falska nyheter är ett växande problem i flertalet länder. Falsk propaganda vävs in som nyheter och sprids genom sociala medier och kan på sikt hota länders demokrati.
När vi scrollar genom flödet på facebook, instagram och andra sociala medier, tar vi alla mer eller mindre del av ”fake news”. Som när Donald Trump hävdade att förtäring av desinfektionsmedel botar Covid-19. Sedan lång tid tillbaka har människor använt ”fake news” som en metod för egen vinning. Däremot har det blivit betydligt mycket mer allvarligt idag, då dagens plattformar når en större publik som i sin tur kan leda till svåra konsekvenser. Sociala medier utgör idag ett hot mot demokratin och är ett av de stora problemen som dataåldern står inför och har gjort ett bra tag. Teknologi är ett av de främsta verktygen för att sprida demokrati, men vad händer när det även blir demokratins största fiende?
Antidemokratiska tankar sprids via dagens teknologi
Teknologin och sociala medier har lett till ett ökat engagemang hos befolkningar kring beslutstaganden. Dessutom har fler, nya röster fått möjlighet att ta plats i politiken tack vare dagens teknologi. Sociala medier var ett av de verktyg som användes för att sprida demokratiska tankar under den Arabiska våren för tio år sedan, likaså används det idag för att sprida Black Lives Matter rörelsen. Det blir påtagligt att utan teknologin och sociala medier som plattformar, hade händelser som dessa inte nått lika stor publik, vilka behövs för att göra skillnad. Samtidigt har sociala medier blivit ett verktyg för att manipulera val och har gett en plattform för spridandet av våld och hat. Det är en ironisk paradox att medlet som spridit demokratiska tankar världen över, nu även står för spridandet av antidemokratiska tankar.
Demokratier världen över drabbas
Demokratin är bevisligen sårbar för falska nyheter. USA valet 2016 påverkades av falska nyheter vilket även syntes under årets presidentval mellan Trump och Biden. Även befintliga och blivande demokratier i det globala syd drabbas av falska nyheter som får stor uppmärksamhet. Under de senaste parlamentsvalen i Indien ökade ”fake news” med 40 procent jämfört med när det inte är val, och i presidentvalet 2018 i Brasilien tvingades valmyndigheterna fördubbla resurserna för att motverka ”fake news”. Gemensamt för dessa är användandet av WhatsApp, som används av 1,6 miljarder personer varje månad. Det långsamma folkmordet av Rohingya muslimer som pågår just nu i Myanmar, har också blivit drabbade av propaganda som sprids via WhatsApp. När det är så tydligt att ”fake news” drabbar demokratier världen över måste vi diskutera om vårt samhälle lyckas urskilja nytta från skada och rättvisa från orättvisa i våra offentliga konversationer.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se