I dag är merparten av rohingyerna statslösa och saknar medborgarskap i deras hemland. Foto: canva.com.

Analys

Buddhister i Myanmar fortsätter förneka brott mot mänskligheten

För första gången vittnar deserterade soldater i Myanmar om massdödande och våldtäkter år 2017 mot rohingyer som utförts på order av sina befäl. Över 10 000 rohingyer ska ha dödats och över 900 000 människor har flytt till Bangladesh på grund av den burmesiska armens övervåld.

FN:s rapport från 2018 larmar om hur den etniska folkgruppen rohingyer mördats urskillningslöst i Myanmar av landets armé– unga, gamla, barn och kvinnor. Hus har tänts på. Bybor har stängts in i sina hus och bränts till döds. Kvinnor och flickor har våldtagits av soldater och militärofficerare, även i gruppvåldtäkter, ibland framför sina egna barn och familjer. Totalt handlar det om över 10 000 rohingyer som mist sina liv i flertalet byar.

Armén, Daw Aung San Suu Kyi och lokala rapporter om dessa händelser förnekar brott mot mänskligheten. Några soldater fängslades för massakern i byn Inn Din. De dömdes till tio års fängelse, men frigavs efter mindre än ett år.

Media har nyligen rapporterat om vittnesbörd från vad som uppges vara deserterade soldater från den burmesiska armén. Indirekt har de bekräftat vittnesmål från rohingyerna. Soldaterna påstod att de har dödat kvinnor, män och barn, bränt och våldtagit på order från sina befälhavare. De hade bland annat fått order om att döda alla rohingyer de såg. Vittnesbörden verkar bekräfta ett uppsåt att utföra etnisk rensning eller till och med folkmord. Uppgifterna har dock dementerats i burmesiska medier.

Systematisk diskriminering

Armén inledde sina operationer sommaren 2017 som respons på att den nya organisationen Arakan Rohingya Salvation Army (ARSA) attacker mot gränspolisposteringar. ARSA – en illa utrustad men väl organiserad motståndsrörelse bland rohingyerna, organiserade av exilrohingyer i Saudi Arabien och Pakistan, har får stöd av många yngre, lokala rohingyer. (Grenen ses av forskare och andra kommentatorer som ett resultat av årtionden av systematisk diskriminering, marginalisering och förtryck.)

Arméns operationer år 2017 var kulmen på den diskriminering och förtryck som rohingyerna länge varit utsatta för och som vissa bedömare redan tidigare har ansett vara etnisk rensning och visat tecken på folkmord.

Stark buddistisk nationell identitet i Myanmar

Majoriteten av soldaterna och nästan samtliga officerare i den burmesiska armén är buddhister. Buddhister antas vara uppfyllda av kärleksfull vänlighet, medkänsla och vara toleranta gentemot alla levande varelser samt ägna sig åt meditation och hylla principen om icke-våld. Stereotyper om buddhisters tolerans har blivit ett centralt inslag i landets nationella identitet som började kultiveras av den nationalistiska organisationen: De unga männens buddhistiska förening, ”Young Men’s Buddhist Association” (YMBA) i Burma i början av 1900-talet under den brittiska kolonialtiden.

Tolerans, icke-våld och kärleksfull vänlighet har sedan dess kommit att bli ett essentiellt inslag av buddhistisk identitet i Burma. När buddhister har brukat våld, beskrivs det nästan uteslutande som defensivt våld. Skulden måste läggas på andra och återkommer i Burmas historia.

Återkommande upplopp mot muslimer

Under den ekonomiska depressionen 1938, bröt upplopp ut mot muslimer av indisk härkomst i Burma. Starten ses vara  en muslimsk pamflett som ska ha kränkt buddhismen. Upploppet leddes och initierades av buddhister, inklusive munkar, och efterlämnade 181 döda och över tusen skadade; merparten  muslimer av indisk härkomst. När burmesiska (buddhistiska) ministrar året därpå läste rapporten om händelsen, vägrade de tro på det som skett. Vissa menade att rapporten var en konspiration mellan brittiska och indiska intressen med avsikt att förminska den burmesiska nationen.

Ett liknande fenomen har observerats rörande buddhistiska nationalistiska munkar som under predikningar spridit hatpropaganda om muslimer sedan 2012. När folk ur publiken senare attackerade muslimer, brände ned deras butiker, hus och moskéer, vägrade de buddistiska munkarna ta på sig ansvar. I den mån våldsamheter medgavs, lades skulden åter på muslimerna.

När Myanmars ambassadör i FN:s säkerhetsråd 2018 kommenterade FN:s rapport om burmesiska arméns attacker mot rohingyerna hösten 2017, där armén anklagades för uppsåt till folkmord, lade han skulden på ”terroristerna” bland rohingyerna.  

Några månader senare kom Myanmars motdrag: Myanmars egen rapport som tonande ned och förnekade vad som låg till grund för många anklagelser. Den gav det lugnande beskedet att även om vissa brott mot mänskliga rättigheter och krigsbrott hade begåtts, fanns varken belägg för gruppvåldtäkter eller något uppsåt att utföra folkmord. Enligt rapporten ska dessutom rohingyerna själva ha bränt ned sina hus för att vinna det internationella samfundets sympati.

Rohingyafolket – en utsatt folkgrupp med komplex historia

Rohingyafolket är ett fattigt muslimskt folk med generellt sett låg utbildningsnivå. Många är bönder som lever under apartheidliknande förhållanden i ett av Myanmars mest eftersatta, fattiga och underutvecklade områden i norra Rakhinestaten i sydvästra delen av landet. De flesta vet inte mycket om islamisk extremism och har tidigare mestadels levt i fredlig samexistens med buddhister, hinduer och andra. Deras historia är komplex och kan inte i detalj diskuteras här.

I dag är merparten av rohingyerna, som de flesta i Myanmar kallar ”bengaler”, statslösa. De saknar medborgarskap och ses som illegala immigranter av sitt eget land som fortsätter att fördriva dem.

Myanmars armé, som länge har haft dåligt anseende bland folket på grund av det auktoritära styret under många år av militärdiktatur (1962-2011), framstår numera bland buddhister men även andra som en hyllad hjälte som skyddar landet mot en föreställd muslimsk fara. På många sätt har armén fått förnyad legitimitet bland folket. Troligen kommer uppgifterna från de deserterade soldater inte röna mycket uppmärksamhet i Myanmar.

Fakta

År 1989 ändrade militärjuntan SLORC landets namn till "Myanmar" från "Burma". Namnen var politiserade innan landet öppnade upp år 2011. Demokratirörelsen fortsatte att använda ”Burma”. Av denna anledning används här ”Burma” före 2011 som namn på landet. ”Myanmar” har kommit att bli allmänt accepterat efter 2011. Dock har bruket att använda detta ord som namn på språket eller att omvandla det till adjektiv ännu inte etablerats.

Dela det här: