Alla publicerade artiklar med taggen "avräkningar".
Den vårbudget som presenterades av finansminister Magdalena Andersson skapade upprördhet inom biståndsvärlden.
Av: Mona Monasar
Regeringens beslut att ta 700 miljoner kronor från biståndsbudgeten väckte upprördhet hos många organisationer i veckan. Samtidigt fortsatte debatten om IS-terroristernas barn i Syrien. Vem bär på ansvaret för barnen? frågade sig flera debattörer.
12 april, 2019, Aktuell debatt
Foto: Johan Wessman, News Øresund, flikr
Av: Julia Kronlid
Sverigedemokraterna vill se ett bistånd med tydligt fokus på fattigdomsbekämpning och att barnens bästa ska få stå i centrum. Utöver det generella humanitära biståndet vill vi satsa 10 miljarder kronor av biståndsbudgeten på flyktinghjälp i olika krisers närområde. Det skriver riksdagsledamoten Julia Kronlid.
28 juni, 2018, Debatt
Foto: Håkan Dahlström, FI, WikimediaCommons
Feministiskt initiativ förespråkar global rättvisa och avkolonisering. Vi måste utmana dagens världsordning där globala nord utnyttjar det globala syd. Vi vill att internationell samverkan sker med ömsesidig respekt mellan likvärdiga parter och att enprocentsmålet uppfylls utan avräkning för kostnader för flyktingmottagande i Sverige. Det skriver Jaime Gomez, Mats Ekenger och Maria Persson från Feministiskt initiativ.
13 juni, 2018, Debatt
Av: Andrew Sherriff och Anna Knoll
Kortsiktig politisk respons till migrationskrisen ser i flera fall ut att ha underminerat rutiner för ett effektivt bistånd, och avräkningar för flyktingkostnader utgör en stor andel av dagens biståndsbudgetar. Detta visar en ny rapport från Expertgruppen för biståndsanalys, EBA. Parallellt med diskussioner om hur biståndet kan användas för att mer systematiskt adressera migrationsströmmar måste vi föra en faktabaserad debatt om vilken typ av insatser som är värdefulla utifrån ett bredare utvecklingsperspektiv, skriver rapportförfattarna Anna Knoll och Andrew Sherriff.
2 februari, 2017, Debatt
Av: Alina Östling
En ny rapport från organisationen Open Government Partnership visar att Sverige har gjort framsteg vad gäller insyn i biståndet, men att det fortfarande finns en rad brister. I synnerhet behövs bättre information om när, till vem och varför biståndsmedel har betalats ut. Regeringen måste också avsätta tillräckliga resurser för att garantera insyn i genomförande och uppföljning av politiken för global utveckling (PGU), skriver rapportförfattaren Alina Östling.
25 januari, 2017, Debatt
Av: Jan Pettersson och Sonja Daltung
Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har kartlagt vilka statliga aktörer som beslutar om vilka medel inom det svenska biståndet. Kartläggningen visar att biståndsbudgetens storlek varierar stort, ibland under samma år. Det framgår också att biståndet i ökad utsträckning binds upp i fleråriga avtal, och att beslut delegeras i stor omfattning. Det finns flera risker med den typen av styrning, skriver Sonja Daltung och Jan Pettersson.
1 juli, 2016, Debatt
Efter omkring femton år av god tillväxt har den ekonomiska utvecklingen i Afrika abrupt förändrats. Behovet av bistånd ökar samtidigt som givarländer gör nedskärningar och omprioriteringar. Nu måste vi se till att värna om långsiktiga fattigdomsbekämpande insatser som drivs av de afrikanska länderna själva, skriver Lennart Wohlgemuth.
16 maj, 2016, Debatt
Samtidigt som det civila samhällets betydelse för utvecklingssamarbetet understryks minskar dess handlingsutrymme. Reaktionerna mot detta har hittills varit trevande, både i Sverige och internationellt. Nu krävs strategiska motåtgärder, skriver Agneta Gunnarsson, författare till en ny rapport om det allt hårdare klimatet för det civila samhället.
25 april, 2016, Debatt
Av: Alina Östling
En ny rapport från organisationen Open Government Partership visar att Sverige har gjort stora framsteg vad gäller insyn i biståndet. Samtidigt saknas tillräcklig insyn i vapenexport, flyktingkostnader och skattefinansierade biståndsprojekt som genomförs av näringslivet, skriver forskaren Alina Östling.
14 april, 2016, Debatt
Av: Nils Resare
Det internationella biståndet står inför den största nedskärningen i modern tid. De pengar som i dag går till utbildning och hälsovård kan snart vara uppätna av dyra fredsbevarande insatser. För att ta reda på vilka konsekvenserna blir drar Blank Spot Project i dag igång en öppen granskning av biståndet, skriver journalisten Nils Resare.
16 december, 2015, Debatt