I veckan besökte utrikesminister Margot Wallström Ukraina – ett land där en av fyra kvinnor utsätts för könsbaserat våld, enligt vår undersökning från 2014. Nu finns en unik chans att vända trenden av ökat våld mot kvinnor och flickor, skriver FN:s befolkningsfond UNFPA.
Våld mot kvinnor och flickor är ett universellt problem som tenderar att öka ytterligare i samband med krig och konflikt. I Ukrainas fall, där en pågående väpnad konflikt i landets östra provins drivit miljontals invånare på flykt, har den ökande synligheten av könsbaserat våld skapat en unik möjlighet för regeringen, civilsamhället och det internationella samfundet att gemensamt agera för att vända trenden av ökat våld mot kvinnor och flickor.
Liksom på många andra håll i världen har de exakta siffrorna för antalet kvinnor drabbade av könsbaserat våld länge varit svåra att fastställa i Ukraina. Enligt en studie av UNFPA, FN:s befolkningsfond från 2014, visade det sig att det handlar om en av fyra kvinnor. Studien fastställde också att 80 procent av alla drabbade kvinnor inte anmäler sina fall till myndigheterna. Under 2014, då delar av Ukrainas östra provinser Donetsk och Lugansk övertogs av väpnade grupper, var upp till tre miljoner människor tvungna att fly internt till andra delar av landet.
Till följd av ökad osäkerhet, minskade försörjningsmöjligheter och en allmän nedbrytning av sociala skyddsnät, befinner sig kvinnor och flickor i ökad risk för könsbaserat våld då krig och konflikter bryter ut. Internt fördrivna kvinnor löper tre gånger så stor risk att utsättas för könsbaserat våld jämfört med kvinnor som inte tvingats fly. Kvinnor som rapporterar fall av könsbaserat våld faller dessutom tätt offer för stigmatisering vilket ytterligare ökar deras sårbarhet.
Krävs mångfacetterade åtgärder
Könsbaserat våld är ett systematiskt brott mot mänskliga rättigheter. Det kan endast utrotas med genomgripande och mångfacetterade åtgärder; rättsliga, sociala och institutionella. Sedan starten av krisen i Ukraina, har UNFPA lett de humanitära insatser som adresserar könsbaserat våld och behov av reproduktiv hälsoservice hos de mest utsatta kvinnor och flickor, i synnerhet i avlägsna områden och nära konflitzonen. Som en av de största bidragsgivarna av kärnstöd till UNFPA, bidrar Sverige till detta arbete. UNFPA driver mobila kliniker för psykosocialt stöd som når kvinnor och flickor när de själva inte kan ta sig till en klinik. Under det gångna året har 14 600 kvinnor som varit utsatta för könsbaserat våld fått tillgång till psykosocial rådgivning från 26 mobila team i 5 regioner.
UNFPA har utbildat hundratals poliser, läkare och socialarbetare att hjälpa kvinnor och flickor utsatta för könsbaserat våld. Genom att samordna insatserna hos över 80 hälsokliniker, brottsbekämpande institutioner och civilsamhällesorganisationer ser UNFPA till att utsatta kvinnor har tillgång till hela spektret av juridiska, hälso- och psykosociala tjänster. Myndigheter och icke-statliga organisationer arbetar tillsammans för att behandla ärenden och vid behov, kanaliserar fall vidare till lämplig institution såsom polis eller socialarbetare. Det är ett system som fungerar.
Kriget har gjort könsbaserat våld mer synligt
Ukraina undertecknade, men har ännu inte ratificerat, Istanbulkonventionen om könsbaserat våld. Även om mycket tonvikt nu ligger på en ratificering av Istanbulkonventionen är sanningen att många av de faktorer som behövs för att bekämpa könsbaserat våld i Ukraina redan finns på plats: en multisektoriell samordning av insatser samt psykosocialt och juridiskt stöd. Myndigheter, inklusive polisen och ministeriet för socialpolitik, är överens om att åtgärder inte kan låta sig vänta på en ratificering. Kvinnor i Ukraina är heller inte rädda för att tala ut och göra sin röst hörd. Den väpnade konflikten skapade med andra ord det momentum som nu öppnar dörren för att skapa en nationell mekanism för förebyggande av och åtgärder mot könsbaserat våld.
Så vad kan det internationella samfundet göra? Uppfordra Ukraina att ratificera Istanbulkonventionen om könsbaserat våld. Det kommer att säkerställa skyldigheter för åtaganden hos polis och andra myndigheter, samt ge en rättslig ram för domstolarna. Det internationella samfundet kan även stödja nationella insatser genom att finansiera program som syftar till att bygga upp lokala svarsystem; öka polisens, hälsosystemens och socialarbetarnas kapacitet att upptäcka fall av könsbaserat våld samt erbjuda den hjälp och rehabilitering som behövs.
Pernille Fenger
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se