Intervju

Tunisien tio år efter arabiska våren

Den arabiska våren startade för tio år sedan med Jasminrevolutionen i Tunisien där en gatuförsäljare satte eld på sig i protest mot korruption och sociala orättvisor. Utvecklingsmagasinet har intervjuat Gabriel Lindén, biträdande myndighetschef på Sveriges ambassad i Tunisien, för att få reda på hur Tunisiens demokrati har förändrats sedan dess.

I januari 2011 startade Jasminrevolutionen i Tunisien som ett efterskalv av att gatuförsäljaren Mohammed Bouazizi tände eld på sig efter att polisen hade konfiskerats hans varor. Revolutionen var en konsekvens av fattigdom, hög arbetslöshet och korruption och spreds sedan till flera länder i Mellanöstern och Nordafrika. Jasminrevolutionen ledde till många positiva saker som en ökad demokratiutveckling och ett välfungerande presidentval i Tunisien. På Sveriges ambassad i huvudstaden Tunis arbetar biträdande myndighetschef Gabriel Lindén. Ambassaden är relativt ny eftersom den lades ner under revolutionen. Den öppnade igen under 2016 efter att Tunisien hade genomfört ett demokratiskt val och en ny konstitution hade kommit på plats. 

– Det har hänt mycket på tio år. Idag kan man uttryck sig fritt på jobbet, på internet och bland vänner utan att man behöver oroa sig för konsekvenserna. Det är en stor bedrift i jämförelse med andra länder i regionen, säger Gabriel Lindén som exempelvis ett välorganiserat val som resulterade i införandet av en fungerande statsapparat.  

– Det är otroligt eftersom fria och rättvisa val är något relativt nytt i Tunisien. Det mest imponerande är att man har lyckats samarbeta mellan politiska krafter som egentligen står långt ifrån varandra. Avståndet mellan moderatislamistiska och sekulära partier var enormt trots att de tycker så olika har de ändå avvärjt kriser, samarbetat och hållit fast vid beslut – det är en framgång säger Gabriel Lindén.

Den svenska regeringen har intresse av att stötta demokratiutvecklingen i Tunisien. Utöver ambassadens arbete med att stötta Tunisiens unga demokrati, civilsamhället och jämställdhetsarbete bistår även ambassaden svenskar som befinner sig i området med hjälp. Trots att utvecklingen ser ut att gå åt rätt håll så finns det orosmoln. Organisationer och personer som arbetar för mänskliga rättigheter vittnar om personer som har uttryckt sig kritiskt mot polisen och rättsväsendet som har trakasseras och blivit åtalade på lösa grunder. 

– Den rådande situationen är i långt ifrån avslappnad och det finns fortfarande några grundläggande rättigheter som myndigheter och rättsväsendet måste arbeta med, säger Gabriel Lindén.  

Tunisien led redan innan pandemin av en ekonomisk och social kris med hög arbetslöshet speciellt bland ungdomar. Situationen har förvärrats ännu mer, arbetslösheten har ökat och speciellt i södra Tunisien har företag haft svårt att hålla sig vid liv. Många tunisiska ungdomar söker sig utomlands för en ljusare framtid, till exempel till Europa och Italien, och antalet resor över Medelhavet har därför ökat. Tidigare har passagerarna på sådana båtturer framförallt varit personer från söder om Sahara, men det senaste året har även många tunisier försökt att ta sig över medelhavet berättar David. Den största utmaningen för Tunisien idag är att förse befolkningen med arbete. För att få kontroll på ekonomin igen krävs en rad nya reformer som att få bort segregation och minska priset på basala produkter som bröd. 

Dela det här: