Världen över arbetar hushållsanställda under osäkra förhållanden och under pandemin försvåras deras situation. Inom ett system som saknar struktur finns hushållsanställda som jobbar åt svenska biståndsarbetare. ”Det blev mycket personligt ansvar”, säger Anna-Carin Matterson, före detta anställd på svenska ambassaden i Zambia.
Globalt jobbar 67 miljoner människor som hushållsanställda varav 80 procent är kvinnor, enligt International Domestic Workers Federation (IDWF) årliga rapport 2019. Det är ofta ett lågbetalt men hårt arbete med dåliga arbetsförhållanden. Att det är ett arbete som utförs isolerat i arbetsgivares hem gör hushållsanställda extra utsatta enligt IDWF.
Hushållspersonal anställd av svenskar
Anna-Carin Matterson blev intresserad av och engagerad i frågor kring hushållsanställdas arbetsförhållanden när hon jobbade för Sida på svenska ambassaden i Lusaka, Zambia, i början på 2000-talet. Anna-Carin berättar att det var vanligt att man som utsänd svensk, anställde lokal hushållspersonal men att det saknades guidning kring löner och förmåner för den anställde. Oftast tog man över den personal som redan jobbade i det hus man flyttade in i och fick där efter ta personligt ansvar kring löner, semester och skoluniformer till sin hushållsanställdas barn, enligt Anna-Carin.
– En av de knepiga frågorna var hur långt ens ansvar gick, säger hon.
Det svåra blev knepigare i och med HIV/AIDS-epidemin som pågick under Anna-Carins tid i Zambia. Det hände att hushållsanställda blev svårt sjuka och att man som arbetsgivare då även fick ta ansvar för de anställdas sjukvård.
– Behandlingen blev godtycklig och olika beroende på den ambassadanställdas löneklass.
Coronapandemins konsekvenser
Idag är det en annan hälsofråga som påverkar hushållsanställda. Emilia Mangwengwende arbetar som hushållsanställd åt en biståndsarbetare i Zimbabwes huvudstad Harare. Hon berättar hur Coronapandemin har förvärrat hushållsanställdas arbetsvillkor, särskilt under perioden i våras då samhället var som mest nedstängt.
– Flera fick inte betalt under tiden det var nedstängning. De som fick betalt fick bara hälften av sin lön eller mindre än hälften. En vän till mig har sedan pandemin startade inte haft tillåtelse att lämna sin arbetsgivares tomt, skriver Emilia Mangwengwende i ett mail till oss.
Emilia Mangwengwendes redogörelse liknar AllAfricas uppgifter om att Coronapandemin har lett till uppsägningar och sämre arbetsförhållanden för hushållsanställda i Sydafrika. Emilia själv har haft tur. Hon fick betalt under nedstängningsperioden trots att hon behövde stanna hemma och inte kunde jobba. Men detta berodde helt på hennes arbetsgivare, berättar hon.
Läget idag
Anna-Carin Mattersons mål med sitt engagemang i Zambia var att få UD eller ambassader att införa en tydligare struktur för anställningen av hushållspersonal. Detta skulle både göra hushållsanställdas anställning tryggare samt göra det lättare för ambassadpersonal att ge sina hushållsanställda bra arbetsvillkor. Men under hennes tid i Zambia hann ingen förändring ske.
Hur ser det då ut idag? Ulrika Hertel som sedan 2016 arbetar på ambassaden i Lusaka, förklarar att det under hennes tid som utsänd fortfarande har saknats riktlinjer kring anställningen av hushållspersonal. Det är vanligt att man tar över sin efterträdares hushållspersonal och får konstruera ett kontrakt på egen hand.
– Min uppfattning är att det inte har varit på ett konsekvent sätt, säger Ulrika.
Hon förklarar att man får en ersättning från UD som ska täcka lönen för en hushållsanställd. Men när ambassadpersonalen blev uppmanade att flyga hem till Sverige i slutet av mars på grund av Coronapandemin blev det komplicerat med hushållspersonalens anställningar. UD skickade ut ett mejl där de informerade svenska utsända att ersättningen för hushållsanställda upphör efter en månad i Sverige. Detta uppfattades som att utsända borde avsluta kontrakten med sina hushållsanställda eftersom det var oförutsebart när de skulle kunna åka tillbaka igen.
– Vi blev mycket förvånade, erkänner Ulrika som valde att fortsätta betala lön till sin hushållspersonal trots UD:s råd, som senare togs tillbaka i början av april.
Förändring på väg
I början av augusti kom Ulrika Hertel tillbaka till sitt hus i Lusaka och mötte åter den hushållsanställde. Nu rådde munskyddskrav på offentliga platser och i butiker. Hon berättar att ambassaden i Lusaka just nu håller på att ta fram en mall för utformningen av standardiserade kontrakt för hushållsanställda. Ett mer formellt system är alltså på väg att byggas upp.
– Det är bra tycker jag. Jag tycker inte att utsända på egen hand ska fatta individuella beslut som arbetsgivare, avslutar Ulrika.
Anna-Carin Matterson håller med. Hon tycker att det personliga ansvaret borde minska och att hushållsperonalen borde vara anställd av svenska ambassaden.
– Det behöver bli mer institutionaliserat av UD, säger Anna-Carin.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se