Varje dag dödas i snitt 575 människor i världen av vapen som gevär och pistoler. Regeringens prioriteringar i de här frågorna är tydliga. Att minska det illegala flödet av små och lätta vapen är ett viktigt mål i fredsarbetet. Nu måste även Sida lyssna till det, skriver 11 nuvarande och tidigare riksdagsledamöter från olika partier.
Världen av idag präglas av polarisering och ökade auktoritära tendenser. Enligt Global Peace Index har antalet konflikter ökat det senaste decenniet till rekordnivå och skiftet mot demokrati har avtagit. Demokratiska spelregler och demokratiska aktörer är ifrågasatta. Konflikter och väpnat våld är, tyvärr, en del av vardagen för alltför många kvinnor, män, flickor och pojkar runt om i världen.
Enligt Small Arms Survey finns mer än en miljard små och lätta vapen i världen, varav runt 85 procent ägs av civila. En stor del är illegala. De illegala lätta vapnen är ett hot mot vår gemensamma fred och säkerhet. Som betonas i Agenda 2030 är det illegala flödet av små och lätta vapen ett markant hinder för en hållbar och fredlig utveckling. Illegala vapen är också en förutsättning för terrorism och organiserad brottslighet. Baserat på tillgänglig statistik finns det, beklagligt nog, inga tecken på att spridning och tillgång till små och lätta vapen minskar, snarare tvärtom.
I tider av utmaningar måste vi gemensamt ta krafttag med fokus på möjligheter och lösningar. Aldrig någonsin har det varit så viktigt för demokratiska aktörer, inklusive folkvalda parlamentariker, att agera globalt. Att agera gemensamt, med politisk vilja och handling över partigränser, för att värna demokratin. Att genom samarbete verka för vapenkontroll och en mer hållbar fredlig värld. Och aldrig någonsin har svenskt utvecklingssamarbete varit så viktigt för att stödja parlamentariska aktörer som – inte sällan i motvind i sina respektive länder och sammanhang -verkar för att nå förändring i denna riktning.
Vi som skriver denna debattartikel är några av de svenska medgrundarna och medlemmarna i organisationen Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor. För ungefär 20 år sedan grundades organisationen med kollegor från Spanien och Latinamerika. Insikten väcktes om behovet av att begränsa vapenspridningen för att nå mer utvecklade och hållbara samhällen. Vi konstaterar att behovet idag, tyvärr, är fortsatt stort. Vi menar att det är angeläget att fortsatt kraftfullt samarbeta internationellt för politiska lösningar och resultat.
Dödar 23 människor i timmen
Små och lätta vapen tar 23 människoliv i timmen, eller 575 människoliv per dag. De har – med rätta – kallats för dagens verkliga massförstörelsevapen eftersom det är denna vapenkategori som orsakar flest dödsoffer. Varje år förlorar en halv miljon människor sina liv till följd av väpnat våld.
Det väpnade våldet drabbar både länder i konflikt och länder i fred, men konsekvenserna är extra kännbara för människor i utvecklingsländerna. Utöver mänskligt lidande är de ekonomiska och sociala kostnaderna omfattande. I Guatemala har FN:s utvecklingsprogram, UNDP, visat att kostnaderna för väpnat våld vissa år uppgår till upp till 10 procent av bruttonationalprodukten. Väpnat våld kostar Afrika cirka 18 miljarder dollar per år. Dessutom skapas parallella maktsystem som bygger på tillgången till vapen i länderna. Det undergräver den demokratiska processen samt motverkar fred och säkerhet.
Men konsekvenserna av de illegala vapnen drabbar även Europa. Terrordåden de senaste åren i Europa hade inte varit möjliga utan illegala små och lätta vapen. Organiserad brottslighet bygger på tillgången till små och lätta vapen. Även i vårt samhälle, i Sverige, skapas parallella maktstrukturer som bygger på tillgång till vapen, vilket har uppmärksammats i senaste tidens debatt om de tragiska dödskjutningarna.
I dessa tider, med globala utmaningar som kräver globala lösningar, är det för oss oroväckande och oförståeligt att biståndsmyndigheten Sida har för avsikt att avsluta sitt stöd till Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor inom en snar framtid. I en tid som kräver global politisk samling för demokrati, fred och säkerhet är det extra angeläget att Sida, som framstående internationell givare med kvalitativ omvärldsanalys, stödjer en bredd av aktörer. Vi anser att det är betydelsefullt att Sida också stödjer mindre, svenska aktörer som verkar för långsiktiga politiska förändringar för vapenkontroll, fred och säkerhet – och som bidrar till resultat och policydebatt inom området. Vi menar också att det är angeläget att Sida som god, ansvarsfull givare stödjer relevanta samarbetsorganisationer i deras ofta komplexa uppgift att säkerställa tillräckliga resurser för ett effektivt och kvalitativt genomförande av insatser, men också för gedigen uppföljning.
Regeringen är tydlig i sina prioriteringar
Sveriges regerings biståndspolitiska prioriteringar är tydliga inom området. I strategin för hållbar fred 2017 – 2022, ingår minskning av det illegala flödet av små och lätta vapen som ett delmål. Frågan har också uttrycklig utrikespolitisk relevans då Sverige går i täten globalt för fred, säkerhet och nedrustning, med dess koppling till hållbar utveckling. Vikten av att minska illegala vapenspridningen är en gemensam nämnare för dessa frågor.
Frågan om vapenkontroll har också starkt samband med jämställdhet. Pojkar och män är de som utövar våld i störst utsträckning och utgör merparten av offren. Våldet får även allvarliga konsekvenser för kvinnor. Den omfattande spridningen av små och lätta vapen leder till ökat våld mot kvinnor, särskilt våld i nära relationer. Studier har visat ett direkt samband mellan antal kvinnomord och användning av dessa vapen. Globalt användes vapen i en tredjedel av kvinnomorden. Att verka för vapenkontroll är därmed att verka för kvinnors säkerhet.
Med tanke på läget i omvärlden menar vi att Sida mer offensivt måste prioritera det bistånd som riktas till konfliktförebyggande arbete mot väpnat våld och den illegala vapenspridningen. Det handlar om att stödja en bredd av demokratiska aktörer som verkar för en fredlig hållbar utveckling. Och sist, men inte minst, det handlar om mänsklig säkerhet. För kvinnan i Guatemala. Mannen i Sydafrika. Flickan i Filippinerna. Pojken i Jemen.
Karin Enström (M), riksdagsledamot Konstitutionsutskottet, medgrundare av Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor
Lotta Johnsson Fornarve (V), riksdagsledamot Försvarsutskottet
Hanna Gunnarsson (V), riksdagsledamot Försvarsutskottet
Charlotta Lotta Hedström (Mp), tidigare riksdagsledamot och medgrundare av Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor
Charlotta Lotta Ohlsson (M), riksdagsledamot Näringsutskottet
Désirée Pethrus (KD), riksdagsledamot EU-nämnden
Yasmine Posio (V), riksdagsledamot Utrikesutskottet
Håkan Svenneling (V), riksdagsledamot Utrikesutskottet
Bodil Valero (Mp), tidigare riksdagsledamot och Europaparlamentariker
Christer Winbäck (L), tidigare riksdagsledamot, medgrundare av Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor
Eva Zetterberg (V), tidigare riksdagsledamot, medgrundare av Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor
Små och lätta vapen
Små vapen är de vapen som kan användas av en person, till exempel pistoler och gevär. De vapen som kan avfyras av två personer, som granatgevär eller robotar kallas lätta vapen. Dessutom räknas handgranater, ammunition och landminor som små och lätta vapen.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se