Idag presenteras en ny rapport som visar att 19 procent av det svenska biståndet används i Sverige, bland annat till flyktingmottagande. I debatten finns många åsikter om hur biståndet används här hemma, men det har inte tidigare funnits någon tydlig kartläggning av det. Vi hoppas att vår rapport bidrar till ökad förståelse för hur det statliga biståndet är organiserat, skriver Sonja Daltung och Jan Pettersson på Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
I en rapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) som presenteras idag kartläggs hur mycket av svenskt statligt internationellt bistånd som användes i Sverige år 2013 och av vem. Det finns ett allmänt intresse av att veta hur svenskt bistånd kanaliseras och används och det har oss veterligen inte funnits någon motsvarande sammanställning tidigare. Det är viktigt att känna till hur och av vem resurserna används, bland annat för att förstå strukturen på den del av svensk ekonomi som är kopplad till biståndet.
Det svenska biståndet uppgick år 2013 till 38,2 miljarder kronor. I rapporten görs uppskattningen att knappt 7,2 miljarder kronor (19 procent) av dessa hade en direkt användning i Sverige – av 182 aktörer inom civilsamhälle, privat och offentlig sektor. Dessa medel finansierade 3 800 helårsarbeten i Sverige.
Bra eller dåligt?
En vanlig fråga i biståndsammanhang är om biståndet ”kommer fram”. Ur det perspektivet kan det uppfattas som oväntat eller till och med orimligt att en betydande del av svenskt bistånd används i Sverige. Men det går inte att generellt hävda att det är dåligt att biståndsmedel används i Sverige. Det beror dels på om den verksamhet som bedrivs är vettig i relation till de biståndspolitiska målen, dels om verksamheten kan bedrivas på ett bättre sätt av andra aktörer eller på annan plats. Detta studeras inte i rapporten men kunskap om var biståndet används är en viktig grund för att kunna analysera sådana frågor och för att förstå hur svensk ekonomi påverkas av biståndspolitiken.
Rapporten kommer fram till att knappt 500 miljoner hade sin användning inom civilsamhället (med omkring 750 helårsarbeten) och närmare 100 miljoner inom privat sektor. I beräkningarna ingår dock inte så kallade återflöden (mottagares upphandling av varor och tjänster från givarlandet), vilka definitionsmässigt till största del går till privat sektor.
Mer än hälften till flyktingmottagande
Den absolut största delen av de biståndsmedel som användes i Sverige användes inom offentlig sektor (6,3 miljarder). En stor del av dessa finansieradekostnader för flyktingmottagande. Drygt 63 procent av de biståndsmedel som användes i Sverige år 2013 gick till detta och de finansierade bland annat 2 700 helårsarbeten i Sverige. Att klassificera kostnader för flyktingmottagande som bistånd är i enlighet med OECD/DAC:s regelverk.
I debatten finns röster både för och mot denna ordning. En förutsättning för en informerad diskussion och vidare analys av frågan är att veta vilka summor det rör sig om. Djupare kunskap om biståndets användning gör det enklare att besvara frågor som till exempel:
Underlättar eller försvårar de strukturer som finns för politiska reformer? Hur mycket vikt läggs vid att biståndet blir effektivt i förhållande till regionalpolitik, nationell näringspolitik eller nationell prestige – till exempel när man väljer var biståndsfinansierad forskning ska bedrivas? Vilka är effekterna för produktion och sysselsättning i Sverige? Hur påverkar val av verksamheters placering biståndet?
EBA:s rapport bidrar i sig till ökad förståelse för hur det statliga biståndet är organiserat, men det är vår förhoppning att den också kan utgöra ett underlag för framtida analyser om hur effektivt det svenska biståndet är, bland annat utifrån ovan nämna frågeställningar.
Sonja Daltung, kanslichef EBA
Jan Pettersson, utredningssekreterare EBA
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se