Landgrabbing och internationella företag som köper upp land i Rumänien förstör en av de platser i världen med störst biologisk mångfald och skapar problem för människorna på landsbygden. Det menar biologen Joe England och landskapsarkitekten Viktoria Luft som arbetar med att förespråka hållbar agrikultur och småskaligt jordbruk i landet.
I regionen Transsylvanien finns Hârtibaciu-dalen. Det är ett av de största skyddade områden i Rumänien och en del av Natura 2000, EU:s nätverk för skyddade områden. Området är fullt av åkermark, skog och dalen är omgiven av bergskedjan Karpaterna. Dalen är vacker – med kulliga, gröna ängar. Stora, svarta kossor betar lugnt längs marken.
Landskapsarkitekten Viktoria Luft pekar på ett av dessa områden och säger:
– Ser du det där? Det är Karpaten Meats mark och boskap. Den är sådär jämt grönt för att de odlar en begränsad mängd gräsarter till kossorna. Innan var det uppdelat i olika plättar för olika grödor.
Karpaten Meat Group (KMG) är ett schweiziskt ägt köttföretag som idag har köpt, eller på andra sätt gjort anspråk på, stora delar åkermark i Hârtibaciu-dalen. De äger även mark på andra platser i Rumänien.
På deras hemsida menar företaget att de arbetar för att behålla den biologiska mångfalden i dalen – något som biologen Joe England och landskapsarkitekten Viktoria Luft motsätter. De båda är en del av associationen Hosman Durabil och arbetar med att förespråka hållbart jordbruk och att motverka landgrabbing i Rumänien, i ett projekt tillsammans med organisationen Eco Ruralis.
Rumänien har en lång tradition av småskalig, hållbar agrikultur. Det är en bidragande faktor till varför landet har några av de gräsmarker med mest biologisk mångfald i världen, räknat per kvadratmeter. Biologen Joe England menar att innan 2007, då Rumänien gick med i EU och därmed ingick i ett frihandelsavtal, kunde man från en satellitkarta se hur markerna bestod av olika färger av de olika växterna. En satellitbild på samma område från idag är helt grön. När mångfalden av växter går förlorad följs detta av att insekter, däggdjur och fåglar också försvinner, enligt Joe England.
KMG erkänner landgrabbing
Joe England berättar om ett möte med KMG, då talespersonerna för företaget praktiskt taget erkände landgrabbing – att olagligt ha tagit mark i anspråk. Enligt KMG stöter de ibland på problem med lokalbefolkningen. En man hade inte använt sitt land på några år, så företaget satte stängsel runt området. När ägaren ville ha tillbaka till land vägrade KMG ge upp det och erbjöd en annan bit mark. De höll kvar marken trots att ägaren inte ville gå med på ett byte, vilket ledde till att ägaren började förstöra stängsel. KMG beskrev mannen som en bråkmakare.
– Egentligen erkände ju företaget att de var skyldiga till landgrabbing, säger Joe England.
En anledning till varför det ibland är svårt att veta huruvida det handlar om stöld av mark eller om det faktiskt går lagligt till kan förklaras med Rumäniens kulturella och politiska historia, menar Viktoria Luft. När Saxonerna, det germanska folket som länge bodde i Rumänien, lämnade landet flyttade många människor ut till byar och har brukat marken i generationer sedan dess, eftersom ägarna inte gjorde det. Efter den kommunistiska eran, då den mesta av marken var statligt ägd, återfick människor privat ägande. Det bidrog, och bidrar fortfarande, till förvirring kring äganderätten av vissa marker.
Landgrabbing – ett globalt problem
Det är inte bara i Rumänien som landgrabbing har uppmärksammats – problemet är utspritt i hela världen, framförallt i låginkomstländer.
Land Matrix är en initiativ som förespråkar transparens och ansvar i storskaliga markförvärv i medel- och låginkomstländer världen över. Deras rapport från 2021 visar hur landgrabbing och land-rushing är ett globalt problem, med negativa socioekonomiska och miljömässiga effekter. I rapporten nämns hur bland annat Amazonas, Sydostasien och Kongo Basin är utsatta områden för landgrabbing och miljöförstöring. Även organisationen La Via Campesina arbetar för bönders rättigheter, och menar att företagsintressen allt för länge har gått före mänskliga rättigheter.
Konsekvenser för landsbygdsbefolkningen
Det är inte bara miljön som påverkas negativt, menar Viktoria Luft och Joe England – även socioekonomiska och kulturella aspekter bör räknas in. När Rumänien gick med i EU 2007 sökte sig många unga för att arbeta i andra medlemsländer där lönerna är högre. Detta har bidragit till att äldre invånare på landsbygden inte har någon som kan ta över och hjälpa till med arbete på familjernas bondgårdar – vilket blir en anledning att sälja mark.
Men när den socioekonomiska situationen i Rumänien om några år förhoppningsvis har blivit bättre och människor vill flytta tillbaka hem fruktar Joe England och Viktoria Luft att det inte kommer finnas någon mark kvar att köpa. Priser har också pressats upp av att internationella företag påbörjat en monopolisering av landets marker. Småbönder har redan nu en drastiskt minskad möjlighet att ha råd att köpa mark.
Luft menar också att det går emot allmänintresset för människorna som bor i byarna runt Hârtibaciu-dalen. KMG har satt upp stängsel för att hindra boskap att rymma, men detta hindrar människor och herdar att ta sig igenom vissa områden och allmänna vägar. Det blockerar också tillträdet till betesmark för vilda djur som björn och varg, även de markdelar som inte ägs av företaget. Det leder till att de vilda djuren tar sig närmare byar, och människor antar att det exempelvis finns för många björnar trots att problemet egentligen ligger i stängslen. Luft och England pekar på hur det här ökar konflikter mellan naturlivet och människor och förstör ett kulturellt landskap.
– Det unika kulturella landskapet i Rumänien håller på att förstöras för att företag köper upp massa land. Varför? För att rika människor ska bli ännu rikare. Och vinsten gynnar inte ens Rumänien så mycket, utan miljonärer i Schweiz. Det gör mig så arg, jag fattar det inte. Varför låter man det här hända? Säger Luft.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se