2020 avslöjades en hemlig gruppchatt i Nordmakedonien där tusentals personer tog del av privat material på kvinnor och flickor utan deras samtycke. Kvinnorättsrörelsen i Nordmakedonien har sedan dess kämpat för upprättelse med hjälp av flera organisationer i landet.
Nordmakedonien har sedan sin självständighet i början av 1990-talet haft en oregelbunden utveckling när det gäller kvinnors rättigheter men med nytt socialistiskt regeringsstyre sedan 2017 har nu fler lagar för att främja kvinnors rättigheter trätt i kraft. Det finns dock mycket kvar att göra enligt organisationer i landet som tagit upp kampen tillsammans med civilsamhället.
Under början av 2020 uppdagades en omfattande nätskandal i Nordmakedonien. Den tidigare hemliga sajten public room avslöjades, där det bland tusentals medlemmar hade delats privata bilder och uppgifter på mängder av kvinnor, men även minderåriga flickor, utan samtycke. Nätgruppen där bilderna spreds stoppades under 2020 efter att ha hamnat i allmänhetens blickfång. Men det dröjde inte länge innan gruppen återigen blev aktiv och i början av 2021 var den i gång igen, ett år efter att den uppdagades.
Till följd av denna utveckling i år protesterade hundratals aktivister och kvinnorättskämpar i början av februari för att kräva att regeringen ser till att denna typ av sexuella trakasserier online inte får fortsätta.
Kampen för kvinnors rättigheter sker idag även till stor del på nätet när världen blir alltmer digital. I stater där lagstiftning för kvinnors rättigheter historiskt inte haft lika hög status har många ideella organisationer valt att stötta civilsamhället i frågor där regeringen brister. En av dessa är Coalition margins, en partnerorganisation till den svenska organisationen Kvinna till kvinna som kämpar för flickor och kvinnors rättigheter. Coalition margins tog tidigt offentlig strid mot förövarna i public room-skandalen. De krävde bland annat insatser i skolor i form av bättre sexualundervisning och satsningar på att sprida kunskap om våld mot kvinnor.
– Det är frustrerande att utvecklingen för kvinnors rättigheter går långsamt men vi får inte ge upp, fastslår en av landets initiativtagare för metoo-rörelsen, Ana Vasileva, som har varit med och drivit kvinnorättskampen i landet i flera år.
Regeringen har sedan demonstrationerna i februari vidtagit åtgärder och den app som användes för att nå public room hotades att förbjudas om inte gruppen togs bort. Nordmakedoniens kvinnorättsrörelse fortsätter nu att verka för att de ansvariga för gruppen ska ställas inför rätta och för att flytta skulden från de utsatta till förövarna. Skandalen i Nordmakedonien visar på inflytandet civilsamhällen och organisationer kan ha på makthavare, och kampen i landet fortsätter för att kvinnors rättigheter i fortsättningen ska respekteras både på och utanför nätet.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se