Dag för dag släpps nya rapporter från forskningsinstitut om klimatförändringarna med varningar om förödande konsekvenser om inget görs. Politiker och världsledare bokar in möte efter möte för att hitta lösningar. Bilden som ges av klimatets tillstånd är negativ, med ett krav på snabba och effektiva åtgärder från civilbefolkningen, forskare och politiker världen över. Men hur allvarlig är klimatsituationen egentligen?
I början av februari släppte FN:s metrologiska organ, World Meteorological Organization (WMO), en rapport kring klimatet baserat på fem internationella databaser. I rapporten kommer WMO fram till att de fyra senaste åren har varit de varmaste sedan data började föras kring klimatet.
Planeten har påbörjat sin sjätte stora massutrotning. Rapporter från världens olika hörn beskriver stora förluster av olika djurarter i deras ekosystem samt att mänskligheten direkt eller indirekt utrotat 60 procent av världens djurarter sedan 1970.
Effekterna av detta kunde exempelvis beskådas i Australien under slutet av förra året. Landet har upplevt en extrem värmebölja med temperaturer över 42 grader de senaste månaderna. De största offren för värmeböljan har varit natur- och djurliv. Inte minst, halsbandsflyghunden, en fruktfladdermus inom familjen flyghundar. Forskare larmade om hur en tredjedel av arten utplånades under en period på 48 timmar i november.
Den amerikanska federala myndighet för luft- och rymdfart, NASA, släppte i februari en rapport som visade att planetens grönområden ökat markant de senaste 20 åren. En positiv utveckling som uppnåtts genom omfattande miljöprojekt i en rad olika länder, med mål att öka länders lövverk och grönområden. Framförallt är det i Asien som dessa projekt haft störst effekt. Exempelvis lyckades Pakistan uppnå och avsluta sitt projekt, Billion Tree Tsunami, vars mål var att plantera en miljard träd, under sommaren 2018. Andra länder som Kina och Indien har inlett liknande projekt de senaste åren.
Det är inte bara grönområden och lövverk som spelar en viktig roll, utan inte minst det djurliv som dessa för med sig, däribland insektspopulationerna. Tråkigt nog är 40 procent av världens insektspopulationer på nedgång och en tredjedel av insektspopulationerna utrotningshotade.
Även om det sker positiva framsteg – och människor världen över blivit allt mer medvetna kring dessa frågor och kräver att deras ledare vidtar åtgärder – finns risken att det inte är tillräckligt och redan försent.
Med de fallande djurpopulationerna och stigande temperaturerna är det lätt att vara cynisk samt tappa hoppet. Men vi ska vara försiktiga med att spekulera allt för mycket, däremot kan vi med gott samvete säga att ifall drastiska förändringar inte genomförs så riskerar vi en total biosfärkollaps.
Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
