Varje dag tvingas människor i världen fly från sina hem. Om vi inte bromsar klimatkrisen kommer 143 miljoner människor tvingas fly till år 2050. Men flyr människor på grund av klimatförändringarna eller för att de inte kan försörja sig?
Klimatkrisen har blivit ett större hot än någonsin och den globala genomsnittliga temperaturen har ökat markant sedan den industriella revolutionen. Klimatförändringarna leder bland annat till fler översvämningar, torka, höjda havsnivåer och hotar hela ekosystem.
Till år 2050 kommer 143 miljoner människor tvingas fly på grund av klimatförändringarna, enligt Världsbanken. Men denna siffra inkluderar endast klimatflyktingar från Afrika söder om Sahara, Latinamerika och södra Asien. Och även om begreppet “klimatflykting” ofta används så är det i dagsläget inte internationellt erkänt.
En flykting är en person som skyddas av FN:s flyktingkonvention och som ofta flyr från krig eller konflikt. Flyktingkonventionen är en internationell konvention som definierar vad en flykting är och vad hen har för rättigheter. En klimat- eller miljöflykting är däremot inte, juridiskt sett, en flykting med samma rättigheter. En person som flyr tillfälligt eller permanent från klimatrelaterade orsaker som översvämningar eller torka har därför inte samma rätt till att söka asyl.
– När det gäller gränsöverskridande rörelser tittar vi på ett gapande juridiskt hål, säger Jose Riera, senior advisor på avdelningen för internationellt skydd på FN:s flyktingorgan UNHCR.
Som det ser ut i dag bidrar de fattigaste människorna minst till klimatförändringarna – men är de som drabbas hårdast. Många fattiga människor lever i så kallade “hotspots” där de oftast inte har tillräckligt med resurser för att anpassa sig till det förändrade klimatet.
I och med klimatkrisen har det uppstått en debatt om klimatförändringarna kan komma att resultera i massmigrering. Den ökande takten av extrema väderhändelser så som långvarig torka, ökenspridning eller höjning av havsnivån tvingar redan runt 20 miljoner människor att lämna sina hem varje år, enligt UNHCR. Däremot menar många forskare att de inte flyr från klimatet, utan på grund av ekonomiska orsaker. Klimatförändringar kan leda till en dålig skörd, men en dålig skörd påverkar möjligheten att försörja sig – och därför väljer många att migrera.
Flera studier har dock kritiserat sambandet mellan miljö och migration och menar att det finns alldeles för lite tillförlitliga bevis för att erkänna begreppet klimatflyktingar. Många väljer därför även att använda begreppet “miljömigranter” i stället, eftersom de inte är erkända flyktingar.
Forskaren och miljöaktivisten Norman Myers menar däremot att klimatdriven migration är en av planetens största framtida kriser. Myers betonar även att klimatförändringarna som driver klimatflyktingar dessutom skapar andra sociala, politiska och ekonomiska konflikter om bland annat resurser. Även Henrik M. Nordentoft, UNHCR:s representant i de nordiska och baltiska länderna, ser migration som ett globalt problem.
– Det kommer kräva globala lösningar, sa han i seminariet “Norden i migrationens tid – utmaningar och nya perspektiv” under Almedalsveckan 2022.
Kvinnor och barn drabbas hårdast
– Klimatförändringarna är ett växande hot mot fred och välstånd, sa FN:s generalsekreterare António Guterres under ett tal om hållbar utveckling 2017.
Guterres menar att den globala uppvärmningen bidrar till att stärka hot som redan finns. Väderfenomen som torka och ökenspridning försvårar jordbruket vilket skapar matosäkerhet som driver människor till att migrera och bidrar till överbefolkade stadskärnor. Risken finns även att klimatförändringar bidrar till politisk instabilitet som ökar risken för krig. Detta driver därmed allt fler människor till att fly.
Flera studier menar att klimatförändringarna agerar som en katalysator till migration. En rapport från Rädda Barnen och Oxfam visar att torkan är den mest extrema den har varit på 40 år i Kenya, Somalia och Etiopien. Befolkningen fortsätter att påverkas på grund av höjda priser på vete efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt rapporten har andelen som lever strax under gränsen till svält i Kenya, Somalia och Etiopien ökat mer än 50 procent på ett år. Detta kan i sin tur leda till att människor inte längre kan stanna kvar på samma plats – och därför väljer att migrera.
Sannolikheten för konflikt ökar när klimatförändringarna påverkar människors livssituation både direkt och indirekt. Åkermark och betesområden är bara några exempel på viktiga och begränsade resurser där tillgången till odlingsbar mark fortsätter minska. Begränsade naturresurser som dricksvatten blir ännu mer knappa i många delar av världen som tar emot flyktingar. Miljön och människors försörjningsmöjligheter hotas av klimatförändringarna. Människor är beroende av vad naturen erbjuder i form av jordbruk eller fiske, vilket kraftigt påverkas av ett förändrat klimat.
Kvinnor och barn är en av de grupper som påverkas allra mest av klimatförändringarna. Flickor är även en av de mest utsatta grupperna under flykt. Det finns en större risk att flickor tvingas sluta skolan än pojkar, för att i stället börja arbeta hemma, menar Rädda Barnen. Risken är även större att flickor exponeras för könsbaserat våld och exploatering under flykt, enligt Erica Mattelin, psykolog och doktorand vid Linköpings Universitet, som talade i seminariet “Vad hjälper barn på flykt – vilka risk- och skyddsfaktorer kan vi se?” i Almedalen.
Det kommer krävas kraftiga åtgärder för att inte överstiga den globala genomsnittliga temperaturen med 2°C. Men vad kommer hända med önationer som Maldiverna och Tuvalu när havsnivåerna stiger? Befolkningen från dessa önationer kommer tvingas fly när öarna sjunker under havsytan, men kommer FN då att ändra definitionen av vad en flykting är?
– Varje dag tvångsförflyttas utsatta människor på grund av klimatförändringarnas effekter. Det här är inget som kommer att hända, det är något som händer nu, säger organisationen Climate Refugees.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se