Rätten till en hälsosam miljö röstades igenom i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève den 8 oktober – och världen har nu en ny mänsklig rättighet. Genom denna rättighet stärks kopplingen mellan klimatet och mänskliga rättigheter, något som experter inom FN menar är viktigt då vi lever i en värld med ökade problem relaterade till klimatet, så som ökenspridning och storskaliga oljeprojekt.
– Världens framtid ser lite ljusare ut idag.
Detta påpekade FN:s expert David R. Boyd då FN:s råd för mänskliga rättigheter röstade igenom en ny universell mänsklig rättighet i oktober – rätten till en hälsosam miljö. Rättigheten var efterlängtad av både aktivister och människorättsorganisationer. Det är en rättighet som ska garantera människor en ren, säker och hälsosam miljö att leva i. En hälsosam miljö är en rättighet som vid ett flertal tillfällen diskuterats inom FN, men det är inte förrän nu som klimatförändringarna erkänns som ett hot mot mänskligheten.
Rättigheten grundar sig i att stärka klimatlagstiftning och erbjuda stöd och skydd till bland annat ursprungsbefolkningar och miljöförsvarare. Resolutionen röstades igenom med en klar majoritet – 42 mot 1. Länder som valde att avstå omröstningen var några av världens större nationer – Ryssland, Kina, Eritrea och Indien.
Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch, menar att detta inte får någon effekt i det stora hela då rättigheten ändå har blivit universellt erkänd. Rättigheten kommer trots ländernas avståndstagande kunna användas på ett universellt plan i exempelvis FN-organ. Enligt Måns Molander var många länder länge var tveksamma till att erkänna rättigheten. Sverige tillsammans med Norge, Finland och Danmark har alla varit tveksamma, delvis för att man anser att utarbetandet av en ny folkrättslig rättighet ansetts vara en omständig process och man föredrar en mer inkluderande process där alla länder är mer delaktiga.
Att FN:s råd för mänskliga rättigheter erkänner en hälsosam miljö som en del för att säkra en bättre framtid är i många avseenden ett steg åt rätt håll, enligt både aktivister och människorättsorganisationer. Klimatexperter påpekar dock att rättigheten har begränsningar då det inte är en lagligt bindande rättighet.
Trots rättighetens begränsningar är den långt ifrån meningslös. Måns Molander menar att även om en resolution av detta slag inte är juridiskt bindande från start, är det startskottet för att resolutionen med tiden ska ha möjlighet att utvecklas till en konvention – och blir då juridiskt bindande om stater förklara sig bundna av den. Trots att rättigheten inte är bindande lägger den ett större tryck på nationer att implementera rättigheten i egen lagstiftning.
David R. Boyd säger att resolutionen kan göra arbetet för en hållbar framtid mer effektiv, kvaliteten på den miljö vi lever i har fått en miniminivå. Över 100 länder har implementerat en hälsosam miljö i sina nationella konstitutioner sedan tidigare, och det här universella erkännandet sätter press på övriga länder att göra det samma och att förstärka skyddet för en hälsosam miljö.
Hot mot rättigheten
Hunger, klimatförändringar och tvångsförflyttningar drabbar miljontals människor varje år och utgör hot mot resolutionen. Rådet för mänskliga rättigheter har genom beslutet kring en hälsosam miljö kunnat stärka skyddet för de mänskliga rättigheterna. Att människor genom klimatförändringar kan kränkas i och med bland annat tvångsförflyttningar har nu erkänts av FN-rådet. Det är en rättighet som har diskuterats i decennier – både inom och utanför FN har det förespråkats en utveckling av denna rättighet och den har med glädje nu tagits emot.
Det ökade stödet den nya rättigheten ger bland annat miljöförsvarare är viktigt då de ofta är utsatta för fara och hot. Hundratals miljöförsvarare mördas varje år och senaste åren har andelen mördade ökat.
– Miljöförsvarare är de mest utsatta i hela världen då de har mäktiga krafter emot sig både stater och stora företag. Att försvara land- och naturrättigheter har konstaterats vara den farligaste uppgiften man kan ha som rättighetsaktivist, säger Måns Molander.
Han berättar att miljöaktivister behöver allt stöd de kan få, både finansiellt, socialt och juridiskt. I och med denna rättighet får de juridiskt stöd. Enligt UNEP är ursprungsbefolkningar också under stort hot, detta trots att de innehar särskilda rättigheter sedan innan. I och med den nya rättighet får bland annat ursprungsbefolkning extra skydd då en ren och hälsosam miljö har erkänts som viktig att bibehålla, vilket i viss mån säkrar ursprungsbefolkningars hem.
Trots att ungefär 80 procent FN:s medlemsstater sedan innan erkänt vikten av en hälsosam miljö genom bland annat nationella lagar, anses denna rättighet enligt FN vara ett viktigt steg för att minska risken för en värre klimatkris och större förluster av biologisk mångfald, detta då rättigheten nu blivit erkänd på universell nivå. Rättigheten lägger ett tyngre ansvar på stater att både individuellt och tillsammans med andra stater jobba för att främja miljön.
Trots det faktum att rättigheten står inför utmaningar är det en rättigheten som anses inneha stor potential. När den erkändes synliggjordes vilken kraft civilsamhället kan ha, då civilsamhället länge efterfrågat denna resolution.
– Framåt är det viktigt att omvandla rättigheten till nationell regel och få alla länder att ställa sig bakom den på nationell nivå, säger Måns Molander.
Policys behöver även antas för att konkret veta hur man ska arbete för resolutionen och för att den ska få så stort positivt genomslag som möjligt. Trots det faktum att alla länder inte erkände rättigheten gäller den trots allt alla människor överallt, oberoende av status. Det blir en viktig rättighet för klimatflyktingar och tvångsförflyttade personer då de nu har ett starkare juridiskt stöd tack vare rätten till en hälsosam miljö.
Att en hälsosam miljö på ett universellt plan erkändes gjorde att många människor önskan blev sann. Framåt hoppas FN:s mänskliga rättighets råd att FN:s generalförsamling och Europarådet också ska erkänna rättigheten. Det kan i så fall bli ett ännu effektivare verktyg för att utmana stater och företag för att göra mer för att skydda miljön.