I Tigray-regionen i Etiopien anklagas soldater och rebeller för att aktivt svälta befolkningen. Foto: Rod Waddington. Källa: Flickr.

Krönika

Hunger används som vapen i konflikt

Antalet människor som lever på gränsen till svält ökar drastiskt i världen. Samtidigt används hunger och svält av civila som vapen i krigföring, bland annat i den etiopiska regionen Tigray. Sambandet mellan väpnad konflikt och hunger har under senare år uppmärksammats av internationella organisationer, men en ny syn på mat som rättighet behövs för att verkligen utrota hunger i världen.

I början av november larmade FN:s livsmedelsprogram (WFP) om att 45 miljoner människor världen över lever i akut hungersnöd. År 2019 låg siffran på 27 miljoner. Denna drastiska ökning tillskrivs bland annat Covid 19-pandemin men också den kraftigt förvärrade situationen i Afghanistan. Att det finns aktörer som också aktivt använder svält för att främja en sida i en konflikt är inget annat än skrämmande.

I krigshärjade regionen Tigray i Etiopien lever 350 000 människor i svältförhållanden. Dessutom utsätts människor där aktivt för svält, enligt nyhetsbyrån Associated Press. Civila är fångade i ett inbördeskrig mellan rebeller från Tigray och trupper från den etiopiska och den eritreanska staten. Soldater anklagas för att störa försörjningskedjor, blockera livsmedelsbistånd och plundra skördar.

– Mat används definitivt som ett vapen i krigföringen, konstaterade FN:s högst uppsatta humanitära tjänsteman, Mark Lowcock, för Reuters.

Hunger, matsäkerhet och konflikt är ömsesidigt förstärkande

Kapaciteten att förse sina medborgare med mat även vid konflikter och andra störningar kallas av FN och andra organisationer för matsäkerhet. När begreppet myntades syftade det till att man skulle hålla en lokal självförsörjning och reserver av till exempel spannmål så att en befolkning inte skulle svälta om en kris uppstod. Under 80-talet ändrades definitionen till kapaciteten att importera mat, snarare än att producera. Den sociala och moraliska dimensionen av begreppet försvann och mat, det allra mest grundläggande och nödvändiga för människors överlevnad, blev inget mer än en vara.

Den förvärrade situationen i Afghanistan står för en stor del av den ökande andelen av människor som lever på gränsen till svält. En stor del av Afghanistans ökade matosäkerhet beror på konflikten mellan talibanerna och internationella och nationella styrkor, som har fördrivit människor från sina hem och försörjningar. En del beror också på att landet under de senaste årtiondena har blivit allt mer beroende av importer och bistånd för sin matförsörjning. Många av transportkanalerna har nu stängts ned eller blockerats på grund av talibanernas maktövertag, rapporterar nyhetsbolaget BBC.

Uppmärksamhet kring just sambandet mellan hunger, matsäkerhet och konflikt har under senare år ökat. År 2018 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2417 och fördömde därmed svältandet av civila som en metod för krigföring. Två år senare, 2020, tilldelades WFP Nobels fredspris, som erkände kopplingen mellan hunger, matosäkerhet och väpnad konflikt.

När skördar bränns och matleveranser blockeras som en del av krigföringen i väpnad konflikt riskerar många människor att svälta. Bild: Martin Fisch. Källa: Flickr.

Matosäkerhet och konflikt kan vara ömsesidigt förstärkande. Ett nödvändigt steg är att få leveranser av livsmedel och annat humanitärt bistånd till en befolkning. Inga människor förtjänar att kollektivt bestraffas för vad deras regering eller den styrande enheten i en sida av en konflikt står för eller har gjort. Men för att stabilisera konfliktdrabbade regioners matförsörjning i det långa loppet behöver man också öka matsäkerheten i regionen.

Hur många hinder ska få finnas på matens väg till människan?

Vad behöver då göras för att lösa problemet? Bland annat IFPRI, International Food Policy Research Institute, betonar vikten av att inkludera konfliktdrabbade och fördrivna befolkningar i livsmedelssystem och leveranskedjor. Det handlar alltså inte endast om att få livsmedelsbistånd att nå fram till människor som förvägras detta på annat håll, utan om att ge människor tillgång till egen mark och försörjning. Rimligtvis skulle då mat och hunger blir svårare att använda som krigföring.

När mat blir en vara som ska förhandlas så till den grad att människor förvägras mat av politiska eller ekonomiska skäl måste vi tänka om. Hur många hinder ska få finnas på matens väg till människan? För att verkligen nå målet om att utrota hunger måste vi fokusera på sambandet med väpnad konflikt – och att alla människor ska ha rätt till makt över jorden och maten. Vi måste se till att denna avsiktliga och av människor skapade svält, denna allvarliga kränkning av mänskliga behov och värdighet, försvinner.

Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Är det något i artikeln som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: