Den 15 april i år var det ett år sedan kriget i Sudan bröt ut. Flera FN-medarbetare menar att krisen i Sudan är en bortglömd konflikt, som överskuggas av andra konflikter i världen. Nu varnar FN för att en humanitär tragedi håller på att utspela sig i Sudan på grund av omvärldens bristande uppmärksamhet.
– Efter ett år av krig är min förhoppning att lidandet i Sudan uppmärksammas i högre grad, så att mer hjälp kan nå fram till behövande och grunden kan läggas för en fredlig framtid, säger Love-Lis Liljeström, programhandläggare på UNDP i Sudan.
Ett år efter att kriget inleddes har Sudan drabbats av en av de värsta humanitära kriserna i världen.
Nu varnar FN för att situationen har utvecklats till en humanitär tragedi på grund av den bristande internationella uppmärksamheten krisen får.
Love-Lis Liljeström arbetar på FN:s utvecklingsprogram (UNDP) där hon samordnar, övervakar och analyserar aktiviteter inom organisationens krisrespons. Efter att ha arbetat i Sudan sedan sommaren 2022 tvingades hon och hennes kollegor att evakuera från Khartoum när kriget bröt ut förra året. Detta förändrade deras sätt att arbeta. Exempelvis investerade UNDP i soldrivna vattenpumpar i flera byar som tidigare var beroende av el för vattenförsörjningen.
– Då kunde människor på flykt få tillgång till vatten under dygnets alla timmar och inte bara när det fanns el, berättar Love-Lis Liljeström.
Hon menar att sådana satsningar har lett till mindre interna konflikter i samhällen där resurserna är knappa.
– För mig personligen har det varit unikt att se hur miljöutvecklingsinitiativ och andra miljövänliga lösningar också kan få en fredsfrämjande effekt, säger Love-Lis Liljeström.
Strider mellan armén och militär grupp
Den 15 april 2023 utbröt strider mellan den sudanesiska armén (SAF) och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF) i Sudans huvudstad Khartoum. Striderna i landet inleddes efter veckor av spänningar mellan aktörerna. Upptakten till konflikten var förhandlingar om en omorganisation av säkerhetsstyrkorna för en kommande övergångsregering. SAF och RSF, som i oktober 2021 arbetade tillsammans för att störta den sudanesiska regeringen, stod nu emot varandra.
Men redan innan den pågående konflikten brottades Sudan med våld och flyktingströmmar. Det fanns en miljon flyktingar i landet, varav de flesta kom från Sydsudan, men också från Etiopien på grund av konflikten i Tigray.
Landet var också präglat av splittringar mellan civilbefolkningen och det politiska styret. I augusti 2018 meddelade den tidigare presidenten Omar Al-Bashir, som suttit vid makten sedan 1989, att han skulle ställa upp för en tredje mandatperiod, vilket skulle innebära en ändring av Sudans konstitution. I december 2018 utbröt massprotester mot de stigande mat- och bränslepriserna, vilket ledde till att hundratusentals civila och politiska organisationer i landet gick samman för att bilda den icke-våldsamma motståndsrörelsen, The Forces of Freedom and Change (FFC).
Som svar på protesterna slog regeringen till med våld och stängde ner internet, vilket ökade det folkliga missnöjet och bidrog till att rörelsen växte. Det var dessa åtgärder, tillsammans med tidigare insatser från sudanesiska fredsbyggande organisationer, som lade grunden för en av de starkaste sociala rörelserna i landet i modern tid, enligt en rapport från Freedom House.
Love-Lis Liljeström, som hann bo i Sudan i lite mindre än ett år innan kriget bröt ut, bekräftar att engagemanget för Sudans framtid var enormt bland civilbefolkningen.
– När jag kom till Khartoum möttes jag av en aktiv kvinnorörelse och ungdomsledda demonstrationer varje vecka. Det fanns en stark vilja och framtidstro för ett fredligt och demokratiskt Sudan, berättar hon.
Hon lyser upp när hon berättar om tiden innan striderna bröt ut.
– Jag minns den fantastiska staden, där den blå och vita Nilen möts. Sudan erbjuder en otrolig kultur som man lär sig att älska snabbt.
Miljontals människor på flykt i Sudan – en bortglömd humanitär kris
Efter att kriget startade har Love-Lis Liljeström arbetat både i fält i Sudan och från UNDP:s regionala kontor i Jordaniens huvudstad Amman. I Sudan har hon träffat några av de över 8,2 miljoner flyktingar som behövt lämna sina hem sedan april 2023. Just nu är mer än sex miljoner människor fördrivna inom landet – vilket är det största antalet internflyktingar i världen.
Förutom ett rekordhögt antal människor på flykt i landet är över hälften av befolkningen i Sudan, det vill säga 25 miljoner människor, i behov av humanitärt stöd. Fem miljoner människor lider av akut matbrist och antalet människor med osäker livsmedelsförsörjning, som inte har tillräckligt med mat för dagen, uppgår till 18 miljoner. Hälso- och sjukvårdssystemet i landet är nära kollaps och grundläggande samhällstjänster som affärer, banker och marknader har skadats eller plundrats. Detta gör att Sudan toppar RESCUE Emergency Watchlist – en rapport över de länder som löper störst risk att drabbas av en förvärrad humanitär kris under 2024.
– Krigets fruktansvärda konsekvenser för civilbefolkningen innebär bland annat att miljontals barn inte längre har tillgång till utbildning, vilket jag anser är ett stort utvecklingsproblem, konstaterar Love-Lis Liljeström.
FN:s humanitära chef Martin Griffiths har uttalat sig om bristen på internationell uppmärksamhet och mediebevakning av Sudan och sade nyligen:
– Det är mycket, mycket svårt att få uppmärksamhet för Sudan. Bristen på tillträde för oss är betydande.
Även Fredrik Svensson, som jobbar med sårbarhetsanalys och kartläggning av hunger på FN:s livsmedelsprogram WFP, instämmer.
– Krisen i Sudan har generellt varit en bortglömd konflikt. Strålkastarljuset har varit på andra konfliktområden i världen, säger han till Dagens Nyheter.
Love-Lis Liljeström håller med om att Sudan får för lite internationell uppmärksamhet.
– Det är bra att andra krig och kriser uppmärksammas, men det är viktigt att Sudan också finns med på dagordningen. Den 15 april var det ett år sedan kriget bröt ut och min förhoppning är att det kommer skapa diskussioner i det internationella samfundet, säger Love-Lis Liljeström.
Hon hoppas på tre saker för Sudans framtid.
– En tillfällig vapenvila möjliggör för hjälporganisationer att komma in i de mest akuta områdena. Sedan hoppas jag naturligtvis på ett långvarigt eldupphör och att fredsprocesser kommer igång. Det finns också ett behov av mer pengar och bistånd till Sudan, säger Love-Lis Liljeström.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se