I början av november lade Sveriges regering fram den nya budgeten. Reaktioner har kommit från många håll avseende vilka politiska förändringar som kommer att genomföras. Biståndet och klimatpolitiken har stått i fokus bland de globala frågorna.
En omdiskuterad fråga efter den nya regeringens tillträde var biståndet. I regeringens budgetförslag beskriver de att bistånd är en central del av Sveriges politik för global utveckling och för det internationella genomförandet av agenda 2030. I och med den nya budgeten slopas enprocentsmålet som innebar att en procent av BNI skulle avsättas till bistånd.
I budgeten som har lagts fram för 2023 uppgår biståndsbudgeten till 56 miljarder kronor, vilket är en minskning jämfört med 2022 års biståndsbudget som uppgick till 57,4 miljarder kronor. Argumenten för att gå ifrån enprocentsmålet med en sänkning av biståndet är att målet är för snävt med ett för stort fokus på summa och att ekonomiska resurser behövs inom Sverige.
En sänkning av biståndsbudgeten från 1 till 0,7 procent, som Moderaterna har förespråkat*, förväntas ha stora effekter, enligt flera civilsamhällesorganisationer. Det skulle drabba miljontals människor och riskera att äventyra både fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling, visar en granskning av Plan International Sverige, Diakonia och We Effect. Fyra miljoner tonåringar inte skulle få ta del av sexualundervisning och preventivmedel, två miljoner människor skulle inte få tillgång till rent vatten, två miljoner färre barn skulle få chansen att gå i skolan och att minst en miljon människor som i dag får svenskt stöd skulle få svårare att klara sin livsmedelsförsörjning, skriver Diakonia.
I en analys av höstbudgeten 2022 skriver paraplyorganisationen Concord Sverige, som har 81 medlemsorganisationer, att Sverige riskerar att tappa sin roll som en viktig biståndsgivare till låginkomstländer, länder drabbade av konflikt, sköra stater och marginaliserade grupper när regeringen överger enprocentsmålet. Något som framhålls som positivt i den nya budgeten är att regeringen inför ett tak för avräkningar för inhemska flyktingkostnader. Dessa ska endast få uppgå till 8 procent av biståndsbudgeten, vilket Concord beskriver som ett positivt steg då organisationens medlemmar anser att kostnader för flyktingmottagande inom Sverige egentligen inte alls bör redovisas som bistånd.
Kritik mot regeringens miljöbudget
Klimatpolitiken påverkas också av den nya budgeten. Regeringen beskriver att målet är att Sverige ska bedriva en effektiv och ambitiös energi-, klimat- och miljöpolitik. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger till Svenska Dagbladet att ett konkret exempel på denna politik är transportsektorn – där regeringen presenterat en kraftig utökning av laddinfrastruktur och elektrifiering.
Naturskyddsföreningen är dock kritiska till den nya miljöbudgeten, då utgiftsområdet där en stor del av miljöbudgeten ryms minskar från 23,75 miljarder 2022 till 19,55 miljarder 2023. I budgeten finns även en prognos för 2025 där utgiftsområdet ska minskas till 10 miljarder.
– Budgeten saknar effektiva åtgärder som ger resultat och som kompenserar för de stora utsläppsökningarna, skriver Naturskyddsföreningen.
Budgeten kritiseras även av Världsnaturfonden WWF, som menar att den inte är gynnsam för elektrifieringen.
– En tredjedel av regeringens reformutrymme läggs nu på subventioner av bensin, diesel och ett ökat bilresande. Det är sorgligt och kommer inte enbart att leda till större utsläpp utan kommer att fördröja hela samhällets klimatomställning, säger Gustav Lind, generalsekreterare på WWF.
Romina Pourmokhtari uttrycker dock att regeringen fortfarande har ambitionen att nå klimatmålen till 2030.
– Men absolut, jag har ett tufft läge och svåra utgångspunkter för att lyckas med det som vi ska nå, säger Pourmokhtari till Dagens Industri.
*Sverigedemokraterna förespråkar också ett sänkt bistånd. De har uppgett att de på sikt vill se en halvering av biståndet.