Sydsudan är ett av världens fattigaste länder. Nu hotar effekterna av pandemin och kriget i Ukraina att ödelägga landets ekonomi ytterligare. Foto: UNMISS. Källa: Flickr. 

Reportage

Levnadsstandarden sjunker i 90 procent av världens länder

De kombinerade effekterna av klimatförändringarna, coronapandemin och kriget i Ukraina sätter press på levnadsstandarden i världen. UNDP:s årliga rapport varnar för att den mänskliga utvecklingen har försämrats i nio av tio länder i världen. Sydsudan är ett av dem.

Sydsudan är ett av världens fattigaste länder. Drygt 80 procent av befolkningen i landet lever i fattigdom, enligt Sveriges biståndsmyndighet Sida. Många år av interna konflikter kombinerat med effekterna av klimatförändringarna och återkommande naturkatastrofer har gjort att en stor del av befolkningen i Sydsudan är i stort behov av humanitärt stöd, enligt Världsbanken. Landet har i nuläget en genomsnittlig livslängd på 55 år, vilket är ungefär ett år kortare än den uppmätta siffran 2019.

Nu hotar effekterna av pandemin och kriget i Ukraina att ödelägga landets ekonomi ytterligare genom de stigande globala mat- och energipriserna. Folkmängden i Sydsudan är 12 miljoner och 7,7 miljoner av invånarna står inför en allvarlig matosäkerhet, enligt World Food Programme (WFP). Hungerkrisen i Sydsudan har förvärrats snabbt och människor kämpar för att hitta mat för att överleva.

En konsekvens av matosäkerheten är att flickor löper en större risk för tvångsäktenskap och barnarbete i stället för att gå till skolan. I år har 4 miljoner flickor drabbats av påtvingade äktenskap, en ökning från 2,7 miljoner år 2021, rapporterar FN.

Mänskliga utvecklingen backar i nio av tio länder

I september 2015 antog världens ledare de globala målen, eller Agenda 2030 som de också kallas. De globala målen består av 17 mål och 169 delmål som syftar till att utrota fattigdom, förhindra klimatförändringarna och skapa fredliga och trygga samhällen runt om i världen.

I en intervju med Utvecklingsmagasinet säger Måns Fellesson, samordnare för det internationella genomförandet av Agenda 2030 på Utrikesdepartementet, att det inte finns något globalt mål som har gått obemärkt förbi pandemin och kriget i Ukraina. Dessa händelser har gjort uppförsbacken för att nå de globala målen ännu brantare.

– Det ökar risken för att människor börjar se Agenda 2030 som en utopi, säger han.

FN:s utvecklingsprograms (UNDP) senaste rapport visar att den mänskliga utvecklingen backar i nio av tio länder i världen. För första gången på 32 år har den globala HDI-nivån sjunkit två år i rad. Utvecklingen är tillbaka på 2016 års nivåer, vilket betyder att fem års förbättringar av hälsa och levnadsstandard i världen i princip har raderats ut. Coronapandemin och kriget i Ukraina kombinerat med klimatförändringarna har slagit hårt mot Latinamerika, Karibien, Afrika söder om Sahara och Sydasien – som är de regioner HDI har sjunkit mest.

Andelen av världens befolkning som lever i extrem fattigdom, motsvarande 1,9 dollar om dagen, har sedan åttiotalet minskat från 70–80 procent till 10 procent. Om man däremot gör en förskjutning och lägger till ytterligare en dollar, alltså 2,9 dollar om dagen, så lever 85 procent av världens befolkning på den summan, berättar Måns Fellesson.

En övertygande majoritet av världens befolkning befinner sig i relativ eller absolut fattigdom, säger han.

För första gången på 32 år har den globala Human Development Index-nivån, som mäter välstånd, sjunkit två år i rad. Siffran är nu tillbaka på 2016 års nivåer. Foto: United nations photo. Källa: Flickr.

Det finansiella utrymmet för flera länder har i princip blivit obefintligt under de senaste åren, inte minst för de 56 länder som blivit så djupt skuldsatta att de inte längre har tillgång till den globala kapitalmarknaden. Rikare länder som Sverige har kunnat upprätthålla sin ekonomi genom stora satsningar från staten.

– Den typen av finansiellt utrymme är det väldigt få länder som har haft, säger Ulrika Modéer assisterande generalsekreterare och chef på avdelning för externa relationer och påverkansarbete inom UNDP. 

Halvvägs in i agendan behöver man komma ihåg att det inte finns några snabba lösningar på globala utmaningar, utan det handlar om långsamma förändringar som gör att utbildningssystem, jämlikhet och demokrati utvecklas i en positiv riktning, menar Måns Fellesson. På så sätt kan man säga att Agenda 2030 redan från början satte upp alldeles för orealistiska målsättningar, givet den korta tiden.

– Man borde kanske haft en mer realistisk målbild, säger Måns Fellesson.

Men även om de globala målen inte är realistiska att nå till 2030, blir agendan inte mindre viktig, menar Ulrika Modéer. Det blir i stället ännu viktigare att vi ökar takten och vänder utvecklingen.

– Vi måste jobba på, säger hon.   

En ny kurs för att kunna uppnå målen till 2030

För att nå de globala målen behöver man mobilisera mer resurser, och inte bara pengar – utan även styra de samhällsresurser som gör att agendan kan genomföras. Enligt Måns Fellesson behöver vi också se över hur vi konsumerar och producerar.

Vi i Europa och västvärlden slösar motsvarande tre jordklot och det är ett stort problem. Det är ohållbart, säger han.

Human Development Index (HDI)

HDI är ett mått på välstånd som beräknas på ett lands bruttonationalinkomst (BNI), förväntad livslängd och utbildningsnivå.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin. Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten.

Starta enkät