Den 1 januari trädde de omtvistade utlandsspionerilagarna i kraft i Sverige. Kritiker befarar att lagarna försvårar journalisters och visselblåsares möjligheter att rapportera om missförhållanden inom internationella samarbeten. Men hur kan spionerilagar begränsa media? Och varför röstades lagarna igenom kritiken till trots? Utvecklingsmagasinet förklarar det du behöver veta om lagändringarna.
Den 16 november 2022 röstade riksdagen igenom de nya lagarna om utlandsspioneri – grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete. Lagändringarna innebär att det blir olagligt att lämna ut och publicera hemliga uppgifter om Sveriges internationella samarbeten som kan skada Sveriges förhållande till andra stater och internationella organisationer såsom FN och Nato. Lagarna ger dock undantag för fall där syftet med att sprida uppgifterna är ”försvarliga”. Enligt regeringens proposition kan detta exempelvis vara när man rapporterar om missförhållanden inom internationella insatser.
Brotten införs även som en grundlagsändring i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen efter att en majoritet i riksdagen röstat för ändringen vid två tillfällen. Den första omröstningen hölls den 6 april 2022 och den andra hölls alltså i november. Lagändringarna om utlandsspioneri trädde i kraft från och med den 1 januari 2023. Den som fälls för utlandsspioneri kan få upp till fyra års fängelse.
Lagförslagen lyftes redan 2012
Lagförslagen om utlandsspioneri lyftes redan 2012 i en statlig utredning om Sveriges skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet. Utredningen konstaterade att rådande spionerilagstiftning endast kriminaliserade uppgifter som explicit skadade Sveriges säkerhet. Därmed saknades skydd för hemliga uppgifter om internationella samarbeten som Sverige deltar i. Enligt utredningen kan detta skada Sveriges säkerhet lika mycket indirekt och försvåra samarbeten med andra länder. Därför föreslogs att Sverige skulle införa ett nytt brott – utlandsspioneri.
Utlandsspioneriförslagen utreddes vidare 2017 och resulterade så småningom i den proposition som riksdagen nu har röstat igenom. I likhet med annan svensk spionerilagstiftning menade man i utredningen att utlandsspioneri även borde införas i grundlagen. Detta för att spioner inte ska kunna läcka uppgifter med hänvisning till den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten.
Lagarna kritiseras för att begränsa journalister och visselblåsare
Lagändringarna och i synnerhet grundlagsändringen har dock fått mycket kritik, framförallt från mediebranschen vars arbete skyddas av tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. Medieföreträdare från bland annat SVT, Journalistförbundet och Reportrar utan gränser oroas över att lagarna kan innebära att auktoritära ledare indirekt får bestämma vad som blir lagligt att publicera i svensk media. Detta genom att uppröras av uppgifter som journalister i demokratier normalt sett kan publicera så till den grad att de diplomatiska relationerna påverkas, vilket skulle innebära att journalisten gjort sig skyldig till att skada Sveriges förhållande till dessa länder.
– Låt säga att Sverige fortfarande väntar på medlemskap i Nato, men vapenembargot mot Turkiet är upphävt och en svensk journalist får tips om och publicerar uppgifter om att svenska vapen använts vid övergrepp på kurder i Syrien. Vid avslöjandet blir president Erdogan så pass upprörd att han stänger dörren för ett svenskt Natomedlemskap. Kort därpå åtalas både den svenska journalisten och dennes ansvarige utgivare för att ha ägnat sig åt utlandsspioneri, skriver flera medieföreträdare i Dagens Nyheter.
Journalistförbundet skrev redan i sitt remissvar till utredningen 2017 att ”skada förhållande” var vagt formulerat jämfört med annan grundlagsskyddad spionlagstiftning som tydligare anger vilka uppgifter som inte får publiceras.
Utlandsspionerilagarna har också kritiserats för att försvåra situationen för visselblåsare. Detta genom att obehöriga inte får lämna ut hemliga uppgifter som kan härledas till utlandsspioneri. Medieföreträdarna bekymras därför över hur lagändringarna skulle ha påverkat Anders Kompass visselblåsning om hur FN-soldater begick sexuella övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken under 2014 och 2015.
– Riskerade han då att skada Sveriges relationer med FN så pass allvarligt att han kunde åtalas för utlandsspioneri?, undrar de.
Anders Kompass själv är också kritisk mot lagändringarna.
– Jag blir mycket oroad över vad som är på väg att hända, säger han till Aftonbladet.
Politiker från flera riksdagspartier har besvarat kritiken med att fall som är försvarliga har undantagits lagarna – just för att skydda journalister och visselblåsare som rapporterar om missförhållanden. Jurister och medieorganisationer menar dock att det är otydligt vad försvarligt innebär och att det därför riskerar att leda till självcensur.
