Ökat polisvåld, censur och attacker mot oppositionen. Det är några av effekterna av att allt mer auktoritära regimer runtom i världen utnyttjar coronakrisen till att skaffa sig mer makt. Biståndsorganisationen Forum Syd uppmanar nu regeringen att använda demokratisatsningen för att skydda demokrati och mänskliga rättigheter från coronaviruset.
Hela världen skakas just nu av coronakrisen. En pandemi som slog till med full kraft och som förutom mänskliga tragedier kommer att få konsekvenser som är omöjliga att överblicka. Alla tillgängliga resurser sätts nu in för att stoppa smittspridningen. Samtidigt höjs varnande röster för att demokratiutveckling och grundläggande fri- och rättigheter hotas när länder runt om i världen inför drastiska åtgärder för att bekämpa viruset.
Världen befann sig redan innan corona-pandemin i en nedåtgående trend gällande demokrati och mänskliga rättigheter. Det var därför välkommet när regeringen förra året presenterade sin demokratisatsning med syfte att stärka demokratin globalt. Kontexten för detta arbete har förändrats radikalt på bara några månader. I coronakrisens spår fortsätter allt fler länder att gå i en auktoritär riktning.
I Kambodja stärker regimen sin makt och kontrollen över befolkningen. Regeringen har presenterat förslag på undantagslagar som förutom att förbjuda möten och medborgares rörelsefrihet även ger myndigheterna möjlighet att dra in organisationers tillstånd, lägga beslag på deras tillgångar samt avlyssna och censurera kommunikation. Brott mot lagen kan straffas med upp till tio års fängelse och höga böter.
Polisen slår till brutalt
I Kenya slår polisen brutalt ner på de människor som trotsar landets utegångsförbud. I början av utbrottet översteg antalet döda på grund av polisvåld dödstalen för covid-19. En 13-årig pojke sköts ihjäl i samband med en kontroll av utegångsförbudet och människor har attackerats av polis när de tagit anhöriga till sjukhus. Även i andra afrikanska länder, bland annat Sydafrika och Uganda, rapporteras om en ökad polisbrutalitet.
På Filippinerna har president Duterte uppmanat polis och militär att om det behövs döda de som bryter mot den hårda karantänen. 20 000 personer har arresterats för att inte ha följt restriktionerna. Det finns rapporter om hur fattiga människor fängslas och hemlösa jagas.
I många länder drabbas redan utsatta grupper hårt av stränga utegångsförbud. I Colombia har gatuförsäljare och andra som arbetar i den informella sektorn svårt att klara försörjningen. Kvinnor och migranter från Venezuela drabbas särskilt hårt.
I Azerbajdzjan finns det en stor oro över att president Aliyev använder sig av corona-pandemin för sina egna politiska syften. Han har gjort uttalanden om att pandemin kan kräva ett tillslag mot oppositionen – som beskrivs som provokatörer och fiender. Dessutom har han pratat om åtgärder mot de som sprider ”falsk information som kan skada medborgarnas liv eller hälsa”.
Censuren ökar
Att sprida information om pandemin har visat sig vara farligt i många länder. I Kambodja har flera personer gripits för att ha delat information om viruset på sociala medier. Det visade sig att flera av de gripna var från det förbjudna oppositionspartiet. Den kenyanska regeringen har varnat media för rapportering som avviker från den officiella bilden – och bloggare har arresterats anklagade för att sprida falska nyheter. Runt om i världen ökar censuren och på många håll testas storskaliga övervakningsprojekt.
Enligt internationella konventioner om mänskliga rättigheter har länder möjligheter att ta till extraordinära åtgärder vid exceptionella tillfällen. Men åtgärderna måste vara proportionerliga och nödvändiga och får inte vara diskriminerande. Åtgärderna får inte användas i repressiva syften och de måste respektera grundläggande rättigheter, exempelvis yttrandefrihet.
De nya hoten mot demokratin i pandemins spår måste ges högsta prioritet i regeringens demokratisatsning. En viktig del av satsningen var de demokratisamtal som svenska ambassader skulle hålla runt om i världen. Samtalen syftar till att stärka civilsamhället, skapa debatt och diskutera demokratin och dess principer. De ska ha ett särskilt fokus på att engagera unga. Det är viktigare än någonsin att dessa samtal hålls så snart det blir möjligt, framför allt i de länder där demokratiutvecklingen nu backar ytterligare. Dessa samtal måste vara inkluderande och utsatta grupper måste bjudas in. Att stödja demokratiska krafter i länderna blir än viktigare.
Bekämpningen av covid-19 får inte bli en ursäkt för länder att sätta demokratin och rättsstatens principer ur spel. Undantagstillstånd och stränga lagar får inte bli permanenta när krisen väl är över. Regeringen måste använda demokratisatsningen till att säkerställa att demokrati och mänskliga rättigheter inte blir offer i corona-pandemin.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
