Luftföroreningar är ett växande problem i världen. Det är svårt att uppskatta exakt hur mycket skador de orsakar, eftersom sambandet mellan exponering och skada beror på många olika faktorer. Det krävs att man utsätts för farlig luft upprepade gånger och skadorna hälsoproblemen uppstår över en längre tid, därför är det också svårt att med säkerhet säga när skadan orsakades och av vad. Men en sak som är säker är att luftkvalitén försämras runt om i världen och påverkar oss alla negativt.
The World Air Quality Index (WAQI) är ett projekt för att uppmärksamma och mäta luftföroreningar runt om i världen. De använder data från organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO), FN-organen för miljö och industriutveckling, UNEP och UNIDO och Meteorologiska världsorganisationen (WMO). Eftersom problemet har visat sig vara värst i storstäder är det där de flesta mätstationerna sitter. Sedan 2007 samlar WAQI in data från olika mätstationer och visar upp den i realtid på deras hemsida i en interaktiv karta. Detta gör det lätt att få en överblick över dagsläget, och det går även att få en prognos för de kommande dagarna. Den interaktiva kartan använder samma skala för luftkvalitet som de flesta miljömyndigheter i världen. Skalan är uppdelad i sex steg från grönt till mörkrött, där den gröna färgen betyder att luftkvaliteten är bra, medan den mörkröda signalerar så pass förorenad luft att alla borde undvika all friluftsövning.
Kinas huvudstad Beijing är markerad i mörkrött på kartan, vilket de flesta nog förväntar sig med tanke på de senaste årens medierapporteringar. Stockholm har sin mätstation på Hornsgatan – den mest trafikerade gatan – och där är det gult. Den gula färgen ger råd om att aktiva människor och människor med andningsbesvär, såsom astma, bör begränsa långvarig ansträngning utomhus. Luftkvalitén är acceptabel, men vissa föroreningar kan möjligen orsaka måttliga hälsoproblem för ett litet antal överkänsliga individer.
Det vore intressant att undersöka hur luftkvalitén har varit historiskt och hur den har utvecklats. Tyvärr är det väldigt svårt, eftersom data från till exempel WHO inte visar när på året, eller under hur lång tid datan är inhämtad för de flesta länder. Det gör att datan blir omöjlig att jämföra över tid. Något som är påtagligt är ändå rapporteringen om dålig luftkvalité och människors upplevelse av detta. I vissa städer, såsom Beijing, är det en synlig förändring som knappast är nödvändig att debattera – luftkvalitén har klart försämrats.
Enligt en rapport från svenska miljöinstitutet IVL orsakar luftföroreningar omkring 7600 förtida dödsfall i Sverige varje år. Liknande studier har gjorts runt om i världen där luftkvalitén är mycket sämre och där många fler människor bor. I studierna påpekas att det är väldigt svårt att med hög säkerhet säga hur förändringen av luftkvalité hänger ihop med antalet dödsfall. Det här är ett genomgående tema i klimatdebatten: alla tycks överens om den pågående försämringen av vår miljö, men exakt vad den beror på och vilka konsekvenser den leder till är svårt att bevisa och därmed ständigt uppe för diskussion. Detta trots att det borde vara irrelevant, för oavsett exakta orsaker och konsekvenser måste vi sträva efter att ta hand om det vi har. Våra potentiella alternativ är tusentals ljusår bort och kanske är vår planet den enda av sitt slag – den enda som passar oss.
Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se