Migrantarbetare och papperslösa möter särskilda svårigheter under kriget i Libanon. Personer från de här grupperna har blivit avvisade från härbärgen som i första hand tar emot libanesiska medborgare och registrerade flyktingar, enligt migrationsforskaren Jasmin Lilian Diab. Samtidigt har många av dem svårt att lämna landet.
Över en miljon människor är på flykt i Libanon efter Israels offensiv, enligt libanesiska myndigheter. I en opinionstext i The New Humanitarian riktar den libanesiska migrationsforskaren Jasmin Lilian Diab ljus på hur migranter i Libanon inte alltid har möjlighet att söka skydd efter att ha flytt sina hem.
Många libaneser kan söka skydd hos familj och släktingar. Andra flyktingar bor i statligt drivna härbärgen. Den 19 mars skrev UNHCR att sådana härbärgen hjälper cirka 128 000 personer. Samtidigt lever tusentals människor på gatorna, i tält och bilar i Libanon, uppger International Rescue Committee.
En av flyktinggrupperna som ofta står utan härbärge är migrantarbetare.
– Alla är traumatiserade och hungriga, berättar den etiopiska aktivisten Banchi Yimer för BBC:s podcast Focus on Africa.
Yimer är grundare av organisationen Egna Legna Besidet, som nu erbjuder olika förnödenheter till migranter i Libanon. Hon berättar att många tvingas vistas på gatorna eftersom de inte har tillgång till härbärgen.
– Krisen har drabbat dem [migranterna] hårt. Den har lämnat många utan någonstans att ta vägen och beroende av samhällsorganisationer, kyrkor, sina ambassader och icke-statliga organisationer för säkerhet, säger Mathieu Luciano landchef för FN:s migrationsorganisation IOM i Libanon i en video på FN:s tv-kanal UN Media.
Det finns inga uppdaterade siffror över antalet migranter i Libanon, men i augusti förra året uppskattade IOM att landet hyser cirka 165 000 migranter, varav omkring 4 500 är barn.
Migrantnätverk har själva organiserat nödbostäder i kyrkor och delade lägenheter, skriver Jasmin Lilian Diab i The New Humanitarian. Därutöver har ett litet antal grupper från civilsamhället och några formella humanitära aktörer erbjudit boenden för migranter. Till exempel välkomnas migranter till en Jesuitkyrka i Beirut, där 200 personer härbärgeras som amerikanska nyhetsbyrån PBS besökt.
– De accepterar mig inte eftersom jag är en utlänning. Skolhärbärgena är bara öppna för libaneser och syrier, berättar Almas Asaminum för PBS. Hon är en etiopisk migrantarbetare som sökt skydd hos Jesuitkyrkan.
Samtidigt som det är svårt för många migrantarbetare att söka skydd inom Libanon, saknar också många den dokumentation som krävs för att fly landet.
– I många situationer tar arbetsgivare arbetares resedokumentation och pass. Så de kan inte bara ta sig till flygplatsen och fly landet, säger Adam Coogle från Human Rights Watch för BBC:s ”Focus on Africa”.
– Även om de har sina dokument kan arbetsgivaren lämna in en stämningsansökan mot dem, vilket gör det omöjligt för dem att lämna landet tills målet är avgjort, fortsätter Coogle.
Därutöver kan barn till migranter ha särskilt svårt att få den dokumentation de behöver för att lämna Libanon, skriver UN Women och andra organisationer i en rapport. I vissa fall krävs ett resetillstånd från barnens pappor, vilket exempelvis skapar problem för barn med okända pappor. Dessutom kan barn nekas medborgarskap för vissa länder om deras föräldrar inte är gifta.
I dagarna kom nyheten att Sverige och EU skickar 65 miljoner kronor respektive 100 miljoner euro i humanitärt stöd till Libanon. Pengarna ska bland annat användas till nödbostäder. Men migrantarbetare riskerar att hamna utanför hjälpsystemen som pengarna går till. I sin text belyser forskaren Jasmin Lilian Diab problematiken när hjälpsystem i syfte att skapa ordning, fördelar hjälp utifrån legal status:
– I takt med att allt fler flyr bomberna på jakt efter säkerhet i Libanon, påminner detta oss om att krig sällan skapar nya ojämlikheter. Oftare blottlägger de de ojämlikheter som redan fanns där – och tvingar de humanitära systemen att avgöra om de är villiga att se dem.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se