Jämställdhet och avskaffandet av hunger hänger tätt samman. Kvinnor och flickor har en avgörande roll för landsbygdsutveckling, men hindras av strukturella barriärer. Att arbeta med ett genusperspektiv i konfliktsituationer ökar biståndsinsatsernas effektivitet. Därför är det viktigt att sätta kvinnor och jämställdhet i centrum i humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete, skriver Kawinzi Muiu, direktör för genderavdelningen på FN:s World Food Programme (WFP).
Min mamma sa alltid till mig att om jag inte presterade väl i skolan, skulle mitt liv förbli i byn på landsbygden i Kenya där jag växte upp. Jag skulle se efter korna och skörda fälten. Min mamma uppmuntrade mig och mina systrar till att gå i skolan och arbeta hårt. Det gjorde vi, och idag har jag privilegiet att kämpa för jämställdhet och landsbygdsutveckling runt om i världen.
Mitt och mina systrars universum expanderade i samband med vår utbildning. Vi började se saker utifrån nya perspektiv och förstå hur vi passade in i den stora helheten. Jag fick en utbildning, men i många utvecklingsländer fortsätter miljontals flickor vara utestängda från klassrummen. Slöseriet med kunskap, förminskandet av självkänsla och bristen på ekonomisk självständighet är enorm. 1 av 5 flickor i världen gifts bort innan de fyllt 18 år. 130 miljoner flickor mellan 6 och 18 år går inte i skolan. Ojämställdhet yttrar sig på många sätt och har ett nära samband med målet för WFP – att avskaffa hunger.
Antalet människor som går hungriga i världen stiger nu för första gången på över ett decennium. Konflikter runtom i världen har gjort att det nu finns 815 miljoner människor som lider av hunger. Utdragna kriser har en förödande påverkan på de stora framsteg som gjorts under de senaste decennierna. Världen står nu inför den värsta humanitära krisen sedan andra världskriget. Jämställdhet är en förutsättning för att kunna avskaffa hunger, och skillnaderna blir tydliga i konfliktsituationer. Idag är risken 11 procentenheter större att kvinnor drabbas av en otrygg livsmedelsförsörjning än män. Men konflikterna leder inte bara till hunger. Män dör oftare i strid under en konflikt, men kvinnor utsätts för sexuellt våld, tortyr och tvingas på flykt ifrån sina hem.
WFP är fast beslutna om att integrera jämställdhet och stärkandet av kvinnors egenmakt i allt vårt arbete. Policyer och program måste skapa förutsättningar för att accelerera, istället för att underminera, jämställdhet och stärkandet av kvinnors egenmakt. WFP:s genderpolicy betonar att alla behöver lika möjligheter, lika tillgångar till resurser och en likvärdig röst i beslut som formar deras hushåll och samhällen.
WFP:s genderpolicy understryker att vi behöver använda ett genusperspektiv även i de tuffaste miljöerna. Genderpolicyn är inte kvinnofokuserad. Våra insatser involverar män och pojkar, kvinnor och flickor, och vi arbetar utifrån det övergripande målet om lika möjligheter. Det här behöver ske även i tumulten av en kris. Att arbeta med ett genusperspektiv i de här situationerna ökar insatsernas effektivitet och möjlighet att hjälpa de mest utsatta människorna.
Många av de människor som WFP arbetar med bor på landsbygden, i liknande miljöer som jag själv växte upp i. Kvinnor och flickor har en avgörande roll för landsbygdsutveckling och fullföljandet av de Globala målen, men de hindras fortfarande av strukturella barriärer. Landsbygdskvinnor har inte samma tillgång till mark som män, de förväntas utföra obetalt arbete i hemmet och de har inte likvärdig tillgång till offentliga och finansiella tjänster. Det här försvagar inte bara kvinnornas rättigheter och möjligheter, utan också möjligheten till jordbruks- och landsbygdsutveckling. Även motståndskraften mot klimatförändringar och naturkatastrofer minskar.
Att investera i kvinnor på landsbygden ger starka positiva effekter. WFP arbetar med det gemensamma FN-programmet för att stärka landsbygdskvinnors ekonomiska egenmakt (JP RWEE). Sverige ger ett viktigt stöd till detta program och tillsammans arbetar vi med kvinnor i Etiopien, Guatemala, Kirgizistan, Liberia, Nepal, Nigeria och Rwanda. Målet är att stärka landsbygdskvinnors möjligheter genom att förbättra tillgången till och kontrollen över resurser och tjänster. När landsbygdskvinnors rättigheter stärks får de större möjligheter att bidra till avskaffandet av hunger, fattigdom och diskriminering. De kommer att ta det ansvaret. Kvinnor är mer benägna än män att återinvestera sin inkomst i utbildning åt deras barn och sjukvård åt deras familjer. Resultaten har visat oss att det här tillvägagångsättet är avgörande för fattigdomsbekämpning och avskaffandet av hunger.
Vi måste se till att allt humanitärt bistånd och allt utvecklingssamarbete sätter kvinnor och jämställdhet i centrum. Låt oss tillsammans se till att landsbygdskvinnor inte förblir ansiktet utåt för fattigdom. Låt dem istället vara ansiktet utåt för förändring och hållbar utveckling. Låt dem vara vad min mamma var för mig – inspirationen och motivationen för en bättre framtid där vi ser till att ingen lämnas kvar i fattigdom och hunger.
Kawinzi Muiu
Med anledning av Stockholm Forum on Gender Equality arrangerar WFP, FUF och Sida seminariet ”Food Security Through a Gendered Lens” med Kawinzi Muiu ikväll (16/4) på Sidas huvudkontor. Du kan se webbsändningen live kl. 18:00 på fuf.se.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se