Av: Deborah Solomon
Etiopien har utlyst ett sex månaders undantagstillstånd efter premiärministern Hailemariam Desalegns avgång den 15 februari. Avgången kom i ett försök att dämpa protester och oro i nationen. Den främsta orsaken till oron är att en av landets minoritetsgrupper, Tigray, har den styrande politiska makten i Etiopien och planerade att utvidga huvudstaden Addis Ababa till Oromia, […]
Läs mer »
24 maj, 2018, Nyhet
Av: Linn Jansson
I statens ögon existerar de inte - de 230 miljoner barn som idag saknar juridisk existens världen över. Detta trots att rätten till medborgarskap och personlig identitet ingår i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt eftersträvas genom delmål i Agenda 2030. Startupbolaget iCivil har utvecklat en teknisk lösning som kan hjälpa till att råda bot på problemet.
21 maj, 2018, Reportage
Det räcker inte att förbättra reningsverken i Ecuador, man behöver skapa förtroende hos invånarna. Foto: Flickr/ MunicipioPinas
Av: Josephine Biro
Vattensituationen i Guayaquil i Ecuador har förbättrats mycket de senaste 17 åren. Trots det har många av hushållen i staden kvar en gammal bild av sitt kranvatten, en bild som inte stämmer överens med dagens situation. Invånarna tror inte att kranvattnet är drickbart även om de ansvariga aktörerna inom vattendistribution och rening säger det.
3 maj, 2018, FUF-korrespondenterna
Av: Christina Heilborn
Över hela världen gifter sig vuxna med barn, trots att det kränker barnets grundläggande rättigheter. Äktenskapen innebär ofta ett livslångt lidande. Därför måste attityder förändras och lagstiftning skärpas – vi vet att det kan leda till en positiv förändring, skriver Christina Heilborn på UNICEF Sverige.
10 april, 2018, Debatt
Det kommer oroande rapporter om dödligt våld och en svår situation från våra samarbetsorganisationer i Demokratiska Republiken Kongo. Sverige bör vara en tydlig röst i världssamfundet för en samlad strategi som kan bidra till säkerhet och framtidstro i det krigsdrabbade DR Kongo, skriver fem organisationer med samarbetspartners i landet.
28 mars, 2018, Debatt
Norge skrev under ILO-konventionen 169 redan år 1990. På bilden syns Sametingets plenisal i Karasjok i Norge.
Foto: Sámediggi Sametinget/ Denis Caviglia.
Av: Kristin Blomdin och Andréa Hamdan
Sverige har inte skrivit under konventionen för ursprungsfolks rättigheter. Kunskapen om samerna finns, men den når inte ut i samhället. Det visar sig att ansvaret för kunskapsspridningen har hamnat på samerna själva, men frågan är om det räcker. Det har snart gått en månad sedan samernas nationaldag och vi diskuterar vad vi egentligen vet om […]
Läs mer »
27 mars, 2018, Reportage
Av: Deborah Solomon
I februari 2016 lanserade H&M ett projekt för att förbättra textilindustrin i Etiopien som en del av ett projekt med Sida (statliga myndigheten för internationell utveckling), Swedfund (ett statligt riskkapitalbolag) och ILO (Internationella arbetsorganisationen). Tre månader senare meddelades att H&M öppnade en ny textilfabrik för hållbar produktion. Detta gäller miljömedvetenhet och att förbättra levnadsvillkoren för […]
Läs mer »
27 mars, 2018, Nyhet
Av: Lennart Wohlgemuth
När Sverige bedriver utvecklingssamarbeten med odemokratiska länder måste vi välja om vi ska samarbeta med staten eller inte. Om vi långsiktigt ska kunna påverka ett annat lands utveckling är det enda alternativet att vi för en nära dialog med landet, skriver professorn Lennart Wohlgemuth.
16 januari, 2018, Debatt
Av: Aung Khan Ming och Khin Ohmar
Minoritetsgruppen rohingya utsätts för brutala övergrepp i Burma, men den människorättskommission som ska skydda dem gör i stället läget värre. Sverige, som tidigare gett finansiellt stöd till kommissionen, kan göra skillnad genom att i stället stödja civilsamhället. Det skriver två människorättsaktivister från Svenska Burmakommitténs partnerorganisation Progressive Voice.
13 december, 2017, Debatt
Av: Hans Fridlund
Människorättsinstitutioner har som uppdrag att se till att stater följer nationella och internationella människorättskonventioner. Dock tillhör Sverige de länder som saknar en sådan institution, vilket har lett till kritik från FN. Instiftandet av en svensk människorättsinstitution skulle inte endast tjäna ett inrikespolitiskt syfte, utan även bidra till att öka svensk trovärdighet i internationella människorättsfrågor, skriver Hans Fridlund, UPR Info.
31 juli, 2017, Debatt