Den turkiska staten fortsätter att stärka sitt inflytande över det offentliga samtalet. Efter gripanden av Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu och flera journalister har protester brutit ut - mötta med massgripanden, censur och polisinsatser. Kritiken växer mot en regering som använder lagen för att tysta oliktänkande.
Tusentals har demonstrerat över hela Turkiet de senaste veckorna. Protesterna bröt ut efter att Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu greps den 19 mars, bara dagar innan han väntades tillkännage sin presidentkandidatur.
Imamoglu, som betraktats som president Recep Tayyip Erdogans främsta politiska motståndare, anklagas för korruptionsrelaterade brott och stängdes samtidigt av från sitt uppdrag. Gripandet har väckt omfattande kritik och ses av många som politiskt motiverat.
Medier under angrepp
Kort efter Imamoglus gripande drabbades även journalister. Den 27 mars utvisades BBC:s korrespondent Mark Lowen från landet. Lowen var på plats för att rapportera om protesterna, men greps på sitt hotell och hölls frihetsberövad innan han utvisades. Turkiska myndigheter hävdar att han utgjorde ett hot mot den allmänna ordningen.
Samma dag greps även den svenska journalisten Joakim Medin. Enligt turkiska medier anklagas han för att ha förolämpat president Erdogan, och för kopplingar till en terrororganisation.
Den turkiska regeringens kontroll över medierna är omfattande. Enligt Reportrar utan gränser är 90 procent av de nationella mediekanalerna under direkt eller indirekt regeringskontroll. Censur, hot och statlig kontroll har bidragit till att Turkiet rankas på plats 158 av 180 i 2024 års pressfrihetsindex.
I en rapport från Human Rights Watch beskrivs hur oberoende medier i allt större utsträckning hänvisas till digitala plattformar, där kritiskt innehåll ofta raderas på myndighetens begäran. Maktkritiska journalister riskerar att få sina presskort indragna, åtalas eller tystas genom ekonomiska påtryckningar. Myndigheter använder även böter som straff mot medier som inte följer regeringens linje, medan domstolar censurerar känsliga artiklar.
Internationell kritik mot regeringens agerande
Gripandena har väckt stor internationell kritik. I ett öppet brev uppmanar bland annat Amnesty International och Civil Rights Defenders Turkiets myndigheter att omedelbart stoppa attackerna mot fredliga demonstranter och journalister, samt att upphöra med inskränkningarna av yttrandefriheten på internet. I brevet skriver de att de kraftfullt fördömer användningen av våld mot fredliga demonstranter: “Våld från brottsbekämpande myndigheter måste vara strikt nödvändigt och proportionerligt”.
Även FN:s kontor för mänskliga rättigheter har reagerat. Talesperson Liz Throssell har uttryckt oro över att människor frihetsberövas för att ha utövat sina rättigheter. I ett pressmeddelande skriver hon “de som är åtalade ska behandlas med värdighet, och deras rätt till rättssäkerhet och en rättvis rättegång, inklusive tillgång till en advokat de själva valt, måste fullt ut garanteras”.
Farlig utveckling för yttrandefriheten
Yttrandefriheten i Turkiet har under lång tid varit begränsad, och utvecklingen fortsätter att försämras. Samma lagstiftning som riktas mot journalister används även mot människorättsförsvarare och civilsamhällesaktörer. FN har varnat för att antiterrorlagarna tillämpas selektivt för att stämpla oppositionella röster som säkerhetshot.
Även FN:s särskilda rapportör Mary Lawlor har uttryckt oro. Hon lyfte fallet med nio turkiska människorättsadvokater och aktivister som dömts till långa fängelsestraff. I ett pressmeddelande uttrycker Lawlor “jag finner det alarmerande att Turkiet använder antiterrorlagar för att tysta människorättsförsvarare och kritiska röster, och dömer dem till långa fängelsestraff. Detta strider mot Turkiets internationella åtaganden”.