Kriget i Ukraina har blivit en hungerkatastrof för miljontals människor

Värmeböljor, covid-19 och dyra elpriser – det är en kombination av många faktorer som orsakat skenande matpriser. Medan detta orsakar en dyrare veckohandling för de flesta svenskar, så har det inneburit att antalet hungriga människor världen över har fördubblats på bara två år. World Food Programme (WFP), en av världens största humanitära organisationer som förser närmare 100 miljoner människor med mat och livsmedel varje år, hade redan börjat minska den mängd mat som man förser människor i hunger och svält med – vilket man nu kommer behöva göra alltmer till följd av kriget.

– Det kommer få betydande konsekvenser för hur många personer som vi kan mätta, vilket är oroväckande i en tid där vi redan sett en dramatisk ökning av antalet hungriga människor i världen, säger Anne Poulsen, nordisk direktör för WFP, som arbetar med att mobilisera nordiskt stöd för att bekämpa global hunger.

I Jemen, ett ytterst konfliktdrabbat land, finns det ungefär 17 miljoner människor som lever i hunger, varav fem miljoner i svält. FN:s livsmedelsprogram förser närmare 13 miljoner människor med mat i detta land och redan innan konflikten hade man behövt minska mängden mat för åtta miljoner av dessa människor till hälften, för att ens ha resurser till att mätta de fem miljoner som lever i svält. Detta är något som händer i flera av de 81 länder som FN:s livsmedelsprogram verkar inom och det är en konsekvens av de stigande mat- och elpriserna, förklarar Anne Poulsen.

Beroendet av Ryssland och Ukraina

Ryssland och Ukraina är inte bara två länder som befinner sig i krig,  de är också bland världens största exportörer när det kommer till spannmål och basgrödor, samtidigt som de står för ungefär 30 procent av världens veteexport. Länderna brukar kallas för världens matkorg, där Ukraina innan kriget kunde producera mat för 400 miljoner människor världen över. Ryska och ukrainska bönder inte har kunnat skörda som vanligt under våren till följd av kriget, därmed har det minskade utbudet orsakat skenande matpriser på framför allt vete och andra spannmål.

– De stigande mat- och bränslepriserna innebär att vi kommer behöva minska antalet människor som vi förser med mat med 3,8 miljoner varje månad, det har konsekvenser för vårt arbete över hela världen, berättar Anne Poulsen.

Anledningen till att arbetet som FN:s livsmedelsprogram drabbas så pass hårt är för att de får hälften av allt sitt vete från Ryssland och Ukraina, och det är en otrolig viktig vara för att kunna förse människor med till exempel bröd. Kostnadernas för WFP har ökat med 700 miljoner kronor per månad, vilket gör att man inte längre har en budget som räcker till att få tag på den mängd mat som behövs för att hjälpa människor, enligt Anne Poulsen.

Förutom att Ryssland och Ukraina är kritiska leverantörer till WFP, så importerar många låginkomstländer, såsom Jemen och Kongo-Brazzaville, mer än hälften av sitt vete från Ryssland och Ukraina. Samtidigt finns det andra låginkomstländer, till exempel Somalia och Sudan, som i princip importerar allt sitt vete från Ryssland och Ukraina. Detta innebär att de är helt beroende av Ryssland och Ukraina för att kunna ge mat åt sitt folk och därför kan brist på tillgång eller en prisökning ha katastrofala konsekvenser.

– När matpriserna stiger så överlever man i länder som Sverige, men om man tillhör en av de mest utsatta människorna i världen, såsom i Sydsudan eller Jemen, så kan en prisökning med bara en till två procent bli avgörandet mellan liv och död, säger Anne Poulsen.

De stigande matvarupriserna kommer alltså bli förödande för miljontals människor, speciellt eftersom vetepriserna stigit drygt 20 procent bara under mars månad, och matpriserna har ökat lika mycket jämfört med februari föregående år.

Barns utveckling drabbas av svält och hunger

Förutom att svält och hunger kan leda till dödsfall så får det allvarliga konsekvenser även för de som överlever, vilket är viktigt att känna till för att förstå den verkliga dimensionen av katastrofen, förklarar Anne Poulsen. Barn som föds i länder såsom Jemen eller Sudan, där tillgången till livsmedel minskar alltmer, kommer drabbas för resten av sitt liv även om de överlever. De två första åren av ett barns liv är kritiskt för att man ska kunna nå sin fysiska och kognitiva potential som vuxen.

– Du kan aldrig få tillbaka det som du förlorade i den tidigare delen av ditt liv, din förmåga kommer att påverkas för resten av livet, säger Anne Poulsen.

Hungersnöden får även konsekvenser såsom konflikter och flyktingströmmar, eftersom folk ofta migrerar för att kunna få tag på mat. Anne Poulsen förklarar att detta kan i sin tur skapa mycket instabilitet i delar av världen som redan är konfliktdrabbade, där man ytterligare måste tävla om knappa resurser – konflikter föder mer konflikter.

Biståndet kan vara räddningen

För att undvika att den globala hungersnöden intensifieras behövs det åtgärder på både kort och lång sikt, förklarar Anne Poulsen. På kort sikt behöver världens regeringar fortsätta att ge biståndspengar till WFP. Samtidigt behöver fler aktörer gå samman för att investera i en stabil matproduktion i länder såsom de i norra Afrika så att man kan bli självförsörjande. För att uppnå detta behöver fler länder följa Sveriges exempel, tycker Anne Poulsen.

– Vi vädjar till regeringar till att fortsätta att ge oss det humanitära stöd som behövs för att kunna hjälpa de människor som behöver oss, där har Sverige verkligen ställt upp, säger Anne Poulsen.

Efter att kriget tog fart så gav Sida ett stort stödpaket på 55 miljoner kronor till WFP. Några år tidigare hade spelade Sverige en stor roll i att få FN:s säkerhetsråd till att anta resolution 2417, vilket innebär att man nu fördömer svältandet av civila som metod i krigföring.

– Sveriges partnerskap till FN:s livsmedelsprogram har varit betydande, eftersom Sverige har bidragit både med finansiering såväl som policyutveckling för att stoppa den globala hungern, säger Anne Poulsen.  

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se