Modeindustrin utlovar i allt större utsträckning hållbara lösningar. Företag likt H&M tar sedan ett par år tillbaka emot textilier för återbruk och återvinning. Men en övertro på den cirkulära ekonomin kan leda till fortsatt ohållbar konsumtion och hög klimatpåverkan.
Redan från entrén syns behållarna, rakt fram i en gång av hängande plagg lyser de med sina gröna skyltar. ”Återvinn här!” är uppmaningen. Plaggen som lämnas in kommer enligt information på behållarna att återbrukas, återanvändas och återvinnas. Som tack för att du lämnar bort dina oönskade plagg får du en värdekupong att handla nya kläder för. En anställd på H&M-butiken på Hamngatan i Stockholm berättar att det som samlas in blir till nya kläder i butiken, märkta med gröna lappar med texten ”conscious”, som betyder medveten på svenska.
Sedan ett par år tillbaka har allt fler modekedjor i och utanför Sverige börjat samla in och ta emot kunders gamla textilier som en del av sitt hållbarhetsarbete. Vid lanseringen av sin nya hållbarhetssatsning släppte H&M en reklamfilm där kameran sveper över fläckiga och utslitna plagg till rytmen av en elektronisk puls. Nu ska vi ta tag i det ömsesidiga dåliga samvetet lovar den engelsktalande kvinnliga reklamfilmsrösten medan filmen stannar till vid en ung kvinna i en skog. Kameran sveper vidare över en paljettklänning som nu kan bäras av en annan kvinna, eller varför inte man, och sen vidare till en maskin som hackar sönder det som inte kan bäras igen. Maskinen tuggar ner plaggen till fibrer som sedan kan bli något nytt, som ett par jeans. Allt ska få ett nytt liv och H&M lovar att inget ska gå till spillo.
I verkligheten är den tekniska utvecklingen av fiberåtervinning ännu inte så långt gången att en storskalig återvinning är möjlig. I dagsläget återvinns endast en mycket liten del av det som lämnas in och i många fall blir fibrerna för korta för att kunna användas till nya kläder. Det forskas dock en hel del inom området.
H&M har fått motta kritik förut och en del kunder är skeptiska till de hållbarhetsstrategier som företaget presenterar. Den kanadensiska nyhetskanalen CBC News uppdagade exempelvis 2018 att textilier som lämnats till H&Ms insamling i Kanada hade sålts vidare till Kenya. Där hade mycket dumpats och eldats upp under oreglerade och miljöpåfrestande förhållanden på grund av den dåliga kvalitén på kläderna.
Kunden Anna Larsson är inte övertygad av H&M:s hållbarhetsarbete.
– Jag känner misstro. Klädindustrin i sig är ju en miljöbov, så insatsen man gör blir en droppe i havet. De vill kanske få det att se bättre ut än vad det är. Samtidigt tycker jag att det är bra att de gör något och uppmärksammar miljöfrågan, säger hon.
Hon har trots misstron själv lämnat in plagg till flera kedjors återvinningsbehållare. Då har hon valt att tänka bort det negativa hon hört och ändå hoppats på att hennes insats har lett till något bra.
Nyproduktion är den stora boven
Den svenska klädkonsumtionens största klimatpåverkan sker i produktionsledet där stora mängder råvaror, energi, vatten och kemikalier används. Produktionen av kläder som säljs i Sverige sker nästan uteslutande i länder utanför EU, främst i Sydostasien.
Tillverkningen bidrar till stora problem i flera textilproducerande regioner, som betalar ett högt hälso- och klimatmässigt pris för vår konsumtion. Ett exempel är kemikalieutsläpp som bidrar till övergödning och toxiska effekter i vatten och mark.
– Det bästa vi kan göra ur klimatsynpunkt är att sluta konsumera och istället använda det vi redan har, säger Sandra Roos som är doktor och textilforskare vid forskningsinstitutet RISE.
Hon ser vissa problem med modekedjornas textilinsamling, som hon menar kan sända fel signaler till konsumenten. Kunderna kan exempelvis få uppfattningen att det nollställer klimatpåverkan när de lämnar in ett plagg, så att de utan påverkan kan köpa ett annat. Enligt Sandra Roos råder det en viss övertro på den cirkulära ekonomin.
– Att cirkulera material är ju väldigt bra, men det är nog snarare ett sätt att uppnå hållbarhet än ett mål i sig. Det är minskning av resurser som är det verkliga målet och som gör störst nytta, säger hon.
En form av “greenwashing”?
H&M har fått kritik för att klädåtervinning ska vara en ny form av greenwashing. En ökad konsumentmedvetenhet och efterfrågan på hållbara produkter har lett till mer ”grön” marknadsföring från företagens håll. ”Greenwashing” är ett begrepp som myntades under 80-talet av miljöaktivisten Jay Westerveld och syftar till när företag påstår sig vara hållbara, trots att de inte är det. Företaget rider på hållbarhetsvågen i syfte att göra en vinst. H&M:s textilinsamling har kritiserats för att ta bort fokus från företagets stora miljöpåverkan, nyproduktionen av kläder, och för att det kan legitimera nya inköp.
Det är sällan tal om en regelrätt falsk marknadsföring, utan kan ofta handla om subtil och vag vilseledning och associationer. Att tala om ta tag i det ömsesidiga dåliga samvetet och samtidigt visa bilder på natur eller att använda sig av färgen grön och ord som ”medveten” är exempel på detta.
Sandra Roos vill ändå lyfta fram att företag som H&M gör mycket bra och har de ekonomiska musklerna som krävs för att ställa om sin produktion. Hon är dock kritisk till att flera modekedjor lämnar ut kuponger när kunder lämnar in sina kasserade textilier eftersom det uppmuntrar till nya inköp.
H&M har valt att avböja medverkan i detta reportage.
Fakta: Svensk klädkonsumtion
– Svenskarna köper cirka 14 kilo nya textilier per person och år.
– Den svenska textilkonsumtionen har ökat med nästan 30 procent under 2000-talet.
– Svensken slänger nästan åtta kilo textilier per person och år (2016). I mer än hälften av fallen rör det sig om textil som hade kunnat återanvändas men som istället skickas till förbränning.
– 80 procent av klimatpåverkan från svensk klädkonsumtion sker i produktionsledet.
– Klimatpåverkan kan minskas med 49 procent om ett plagg används dubbelt så många gånger, förutsatt att plagget ersätter ett nyproducerat plagg.
Källa: Naturvårdsverket och Mistra Future Fashion
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se
