Många svenska företag finns idag på marknader där kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande och det arbetsrättsliga skyddet är svagt. Covid-19 pandemin har ytterligare förvärrat situationen för utsatta människor. Det är hög tid att den svenska regeringen antar en lagstiftning som kräver att företag respekterar mänskliga rättigheter i den egna verksamheten och i alla sina affärsrelationer. Detta uppmanar ForumCiv i en ny rapport.
Företag är idag integrerade på den globala marknaden och ofta etablerade i en lång rad länder, även låginkomstländer. Den ständiga jakten på billigare produkter och produktionsmetoder innebär försämrade arbetsvillkor och en ökad risk för brott mot mänskliga rättigheter. Farliga arbetsplatser, barnarbete, kränkningar av fackliga rättigheter, hot mot urfolk, tvångsförflyttningar och hälsorisker är exempel på övergrepp mot mänskliga rättigheter kopplat till företagande runt om i världen.
Covid-19 pandemin har drastiskt förvärrat situationen. Över hela världen har fabriker tvingats stänga på grund av minskade ordrar, brist på råvaror och en eskalerande smittspridning. Miljontals människor har tvingats in i arbetslöshet och ökad fattigdom i takt med att länder har stängt ner sina samhällen. Kvinnor, migrantarbetare och de som arbetar i den informella sektorn har drabbats särskilt hårt.
Övergrepp mot mänskliga rättigheter vanliga
I vår rapport Time to act tar vi upp tre sektorer – utvinning av naturresurser, agribusiness och textilindustrin – där kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande. Markkonflikter och tvångsförflyttningar är vanliga när gruvdrift expanderar i ett område och urfolk drabbas särskilt hårt när de trängs bort från sina traditionella områden. Storskaliga oljepalmsodlingar ödelägger tropisk skog och arbetsförhållandena på plantagerna är undermåliga. Sojaodlingar och boskapsuppfödning är huvudorsakerna till skogsskövlingen i Amazonas, och vi minns alla de katastrofala bränderna förra året. Arbetsvillkoren för miljontals textilarbetare i låginkomstländer är oacceptabla med långa arbetsdagar och obetald övertid, och barnarbete är vanligt.
Behov av bindande lagstiftning
Idag finns det inga bindande regler med krav på företagen att de respekterar mänskliga rättigheter. FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter är de främsta riktlinjerna på området. Men principerna är inte rättsligt bindande, och det är uppenbart att frivilliga riktlinjer inte räcker. En analys av 1 000 europeiska företag visar att endast 20 procent rapporterar om hur de agerar för att förebygga negativ påverkan på mänskliga rättigheter i leverantörskedjorna. De företag som ligger i framkant och prioriterar ett hållbart arbete tvingas idag konkurrera på orättvisa villkor med företag som inte gör samma prioriteringar. En lag med tydliga krav på företagen skulle skapa en jämlik spelplan.
Sverige halkar efter
Flera andra europeiska länder har redan antagit lagar, såsom Frankrike, Nederländerna och Storbritannien. Andra länder diskuterar olika typer av lagförslag. EU:s justitiekommissionär presenterade i våras ett initiativ för en lagstiftning på EU-nivå och kommissionen planerar att presentera ett förslag i början på nästa år. I Sverige har hållningen hittills varit avvaktande och inga steg har tagits för att utreda hur en svensk lagstiftning skulle kunna se ut. Om det blir ett EU-direktiv ska detta implementeras nationellt och regeringen borde nu skyndsamt undersöka möjligheterna för detta.
Företag förväntar sig lagstiftning
Vi har i vår rapport intervjuat några ledande svenska företag som alla anser att bindande regelverk behövs för att skapa en rättvis spelplan. Företagen diskuterar inte längre ifall de är för eller emot en lag, som de gjorde för några år sedan. Nu förväntar de sig att det kommer att bli en lagstiftning. Det är snarare en fråga om när och vad en sådan lag kommer att innehålla. Företagen anser också att det skulle bli lättare för dem att ställa krav på sina leverantörer och kunder om de kunde referera till en lagstiftning.
Innehåll i en lag
I vår rapport visar vi vilka komponenter en lagstiftning behöver innehålla för att den ska bli effektiv. Det bör vara en lag som omfattar alla företag och alla sektorer. Lagen ska ha krav på att företagen genomför en så kallad human rights due diligence för att identifiera och hantera risker, och det behöver finnas ett tydligt civil- och straffrättsligt ansvar för företagen. Människor som har drabbats ska ha möjlighet att få sin sak prövad på ett effektivt sätt och de ska ha rätt till gottgörelse.
Dags att agera
Sverige ses ofta som ett föregångsland i arbetet för mänskliga rättigheter. Nu är det dags för regeringen att visa att detta även gäller området företagande och mänskliga rättigheter. Sverige behöver en lagstiftning med krav på att företag respekterar mänskliga rättigheter i den egna verksamheten och i alla sina affärsrelationer. Det är möjligt att det blir via ett EU-direktiv som sedan ska bli svensk lag. Regeringen bör tillsätta en utredning kring de viktigaste komponenterna i en sådan lag och hur den kan integreras i svenskt rättssystem. Samtidigt bör Sverige engagera sig aktivt i arbetet för ett effektivt regelverk på EU-nivå. Detta brådskar, det är dags att agera nu.
Detta är en gästkrönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en gästkrönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se