FNs 75 års jubileum kantas av globala konflikter

Peter Wallensteen, freds- och konfliktforskare samt seniorprofessor vid Uppsala universitet, har i höst haft fullt upp inför firandet av FNs 75 års jubileum. Utöver undervisning vid Uppsala universitet arbetar Wallensteen även med programmet Uppsala Conflict Data Program (UCDP), som han har varit med och grundat. UCDP är en databas som sammanställer och analyserar data gällande världens konflikter och dess dödlighet. Programmet sammanställer även förändringar över tid; på så sätt kan Wallensteen och andra forskare se hur olika konflikter utvecklas globalt. 

Antalet väpnade konflikter har de senaste fem åren legat på omkring 50 per år, enligt UCDP:s statistik. Områden med särskilt många pågående konflikter är Mellanöstern och delar av Afrika. Inbördeskriget i Syrien är centralt och har märkbart påverkat den insamlade datan enligt Wallensteen. 

– En del krig befinner sig nu på en lägre nivå och antalet döda har därmed minskat, men samtidigt har flyktingar inte kunnat återvända, säger Wallensteen.

Höga dödstal där kriminella grupper verkar

Statsbaserat våld likt det i Syrien skapar flest dödliga konflikter i världen, berättar Wallensteen. Däremot syns även höga dödstal i områden där kriminella grupper har fäste, exempelvis i Mexiko. 

Wallensteen inflikar att det på senare år inte har författats några nya fredsavtal, trots en hög nivå av konflikter. Det senaste omfattande fredsavtalet skrevs i Colombia för fyra år sedan och belönades då med Nobels fredspris. Den pågående pandemin hindrar även fredsarbetet i flera länder.

– Pandemin har försvårat kommunikationen mellan olika parter i konflikterna. Vissa grupper får dessutom tillfälle att göra militära framryckningar nu när staterna är försvagade.

FN uppmanar till vapenstillestånd

I mars uppmanade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres stridande parter att ingå vapenstillestånd för att tillsammans kunna möta och hantera viruset. Hans uppmaning har dock endast fått en begränsad inverkan. Det tog FN:s säkerhetsråd många månader att enas om en text som stödde uppmaningen om vapenstillestånd, vilket visar på svårigheterna att få till samarbeten mellan stormakterna, berättar Wallensteen.

Fredliga och inkluderande samhällen är ett av de globala målen inom Agenda 2030. Målet beskriver hur alla ska ha rätt till att leva fritt utan våld och att fred krävs för att kunna uppnå andra mål. Wallensteen håller med om att fred är grundläggande men menar att definitionen behöver diskuteras eftersom freden också behöver vara hållbar.

– Fred som innehåller respekt för mänskliga rättigheter ger förutsättningar för mänsklig säkerhet och framtidshopp, vilket skapar de bästa förutsättningarna för en varaktig fred, förklarar Wallensteen. 

Wallensteen belyser FN:s arbete med fredsavtal och förebyggande diplomati som särskilt effektiva insatser. Detta visar sig i UCDP:s data där antalet väpnade konflikter under 1990-talet minskade från ca 50 per år till, som lägst, omkring 30 i början av 2000-talet. Däremot krävs ett starkt stöd från säkerhetsrådet för att FN:s generalsekreterare och generalförsamling ska kunna genomföra förhandlingar. 

Sverige har en viktig roll i fredsprocesser

Sverige har försökt hitta konstruktiva vägar för att förbättra förhandlingsklimatet i samband med konflikter, beskriver Wallensteen. Han tar upp ett exempel på en fredlig lösning av en situation i västafrikanska Gambia i januari 2017, där förebyggande arbete lyckades stoppa konflikten innan den blev för våldsam och svårlöst. Jemen-överenskommelsen i december 2018 är ytterligare ett politiskt avtal där Sveriges roll har varit betydelsefull för att försöka stoppa ett av de mest förödande krig som pågår just nu.

– Mest bestående är kanske en helt annan insats från Sverige, en av mer normerande karaktär: att vara en stark förespråkare för frågor som rör kvinnor, fred och säkerhet, avslutar Wallensteen. 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se