Foto: Canva.com.

Krönika

Positiva budskap är bättre för att rädda klimatet 

Världens forskare är eniga om att klimathotet inte är något olösligt problem. Lösningen är att drastiskt minska koldioxidutsläppen världen över. Här inträder själva problemet – politikerna är totalt oense om hur eftersom det kräver uppoffringar av oss alla som idag överkonsumerar. Att uppmana till minskad konsumtion är ett utmanande budskap för en politiker att föra fram. 

I den nypublicerade rapporten “Providing decent living with minimum energy” visar forskare att det går att både rädda klimatet och skapa en anständig levnadsstandard världen över, inräknat befolkningsökningen. Globalt tillgodoses då de grundläggande behoven; bostad, mat, sjukvård, utbildning och informationsteknik för nästan tio miljarder människor. Men energiutnyttjandet år 2050 behöver minska till hur vi levde på 60-talet. Det är något som kräver stora förändringar, framför allt i hur vi överkonsumenter agerar. 

Beteenden är bland det svåraste att förändra, därför måste omställningen påbörjas redan nu. I Sverige är vi ovana vid att göra uppoffringar, det är länge sedan vi var i krig eller led av svält. Hur ska människor frivilligt vilja förändra sitt liv till något de initialt kanske uppfattar som sämre?

Beteendestudier från Nordiska Ministerrådets studie om hållbar konsumtion, visar att attityder skiftar snabbare när människor själva väljer att prova en ny väg än när de blir tvingade till det. Istället för att använda skrämselpropaganda ger det större genomslag att bygga positiva sociala normer och skapa bredare definitioner av välstånd och lycka, t ex genom att koppla den livsstilsförändring som krävs till god hälsa, minskad stress, meningsfulla aktiviteter, och personlig utveckling. 

Ett förslag som förts fram är att fler delar på arbeten och löner för att minska överkonsumtionen, något som bland andra docent Thomas Hahn vid Stockholm Resilience Centre är ivrig förespråkare till. För att få en sådan förändring till stånd behöver de positiva effekterna föras fram; t ex att få tid för fritidsaktiviteter, dagliga skogspromenader eller att hinna umgås med nära och kära jämfört med att stressa på arbetet. 

Det är möjligt att rädda världen! Men det är bråttom. Vi har bara 350 månader på oss!

Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: