Pandemin har gjort att kvinnlig könsstympning ökar igen i flera delar av världen. Med olika metoder kämpar aktivister från Egypten, Somalia och Guinea för att sprida kunskap om kvinnlig könsstympning och få bukt med problemet.
Könsstympning är ett globalt problem som till största del är centrerat till ett 30-tal länder i Afrika och Mellanöstern, enligt FN. Under de senaste åren har några av de länder där kvinnlig könsstympning förekommer mest, till exempel Egypten och Somalia, fått hårdare lagar för detta.
Men pandemin har påverkat kampen att förbjuda kvinnlig könsstympning, enligt Mariann Eriksson, generalsekreterare för Plan International Sverige.
– Det som har hänt i världen är att det blev lite bättre. Färre och färre flickor könsstympades, men så kom pandemin. Då har vi fått ett bakslag, säger hon.
Pandemin har påverkat eftersom flickor inte längre går i skolan i samma utsträckning – och då löper större risk att bli könsstympade. Ökningen av könsstympning under pandemin kan man se är relaterat till minskade inkomstkällor för familjer. Unga flickor har därför blivit av ekonomiskt värde, då bortgifta flickor ger pengar eller varor.
Utbildning leder vägen
Samtidigt som kvinnlig könsstympning statistiskt sett har ökat under pandemin finns det de som fortsätter att kämpa för en förändring. Randa Fakhreldin, gynekolog och aktivist från Egypten, menar att en förändring är möjlig. Det är främst utbildning som är viktigt för att unga kvinnor ska få lära sig att könsstympning kan vara skadligt och att det bryter mot deras mänskliga rättigheter. Detta vittnar även den somaliska modellen, författaren och tidigare FN-ambassadören mot könsstympning, Waris Dirie, om.
– Brist på utbildning begränsar kvinnor, oavsett var de befinner sig i världen. Endast en stark, självbestämmande och ekonomiskt oberoende kvinna kommer att vara säker nog att motstå trycket från ett samhälle, säger hon.
Waris Dirie blev själv könsstympad som ung. Genom att erbjuda skolgång för flickor försöker hon se till att inte fler får uppleva det som hon utsattes för.
Att utbilda unga flickor är ett bra tillvägagångssätt för framtidens barn, men även föräldrar behöver utbildning i ämnet. FN:s organ för sexuell- och reproduktiv hälsa, UNFPA, implementerade därför kampanjen “Dear Daughters” i Somalia förra året. Kampanjen riktar sig till dagens mödrar och att de ska kämpa för sina döttrars egna rätt till hälsa.
Pandemin får männen att ansluta sig till kampen
Pandemin innebar också att män kunde ansluta sig till kampen mot könsstympning. I Guinea rekryterades taxichaufförer på moped för att sprida information om anti-könsstympning. Männen har alltså kunnat jobba och tjäna pengar utan att behöva könsstympa sina döttrar.
– Om du betraktar kvinnlig könsstympning som en kvinnlig fråga, minimerar det effekten av denna traditionen. Det är en kränkning av mänskliga rättigheter; män måste involveras i kampen mot det, säger guineanska Dr Morissanda Kouyaté, som är en av männen att ansluta sig till kampanjen mot könsstympning.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se