Runt om i Östeuropa kan kampen för hbtqi-personers rättigheter sägas balansera på den tunna linjen mellan hopp och förtvivlan. I Georgien präglas politiken av motstridigheter mellan ambitionen om EU-medlemskap och kontroversiell lagstiftning som reglerar civilsamhället, media och nu hbtqi-personers rättigheter.
Torsdagen den tredje oktober klubbades den kontroversiella lagen om “familjevärden och skydd av minderåriga” igenom i Georgien.
Ledare i regeringspartiet Georgisk dröm menar att lagen är nödvändig för att skydda traditionella moraliska värderingar i Georgien där den konservativa ortodoxa kyrkan har stort inflytande. Men lagen har dragit till sig hård kritik från aktivister och civilsamhällesorganisationer.
– Lagen innebär en kraftig inskränkning av mänskliga rättigheter i landet och en allvarlig försämring av hbtqi-personers fri- och rättigheter, säger Natia Gvianishvili, som är senior internationell påverkansrådgivare på RFSL, i en kommentar till Utvecklingsmagasinet.
Material som kan anses ”främja” samkönade relationer och transidentiteter ska censureras i tv, och offentliga demonstrationer för hbtqi-personers rättigheter förbjuds.
Gvianishvili förklarar att situationen för hbtqi-personer i Georgien har varit tuff under en längre tid. Exempelvis beslutade parlamentet under 2017 om en definition av äktenskapet som utesluter andra varianter än den mellan en man och en kvinna.
Under 2021 inträffade en attack mot Tbilisi Pride där över 50 journalister skadades allvarligt. Någon ordentlig polisutredning gjordes aldrig.
–Det är uppenbart att regeringspartiet Georgisk Dröm tar till homo-bi-transfobi igen för att försöka mobilisera sympati från sina väljare inför valet 26 oktober 2024, menar hon.
Gvianishvili påpekar att undersökningar inför valet visar att georgierna främst oroar sig för andra frågor som EU-medlemskap, säkerhet, ekonomi, vård och arbetslöshet, men att regeringen försöker säkra stöd inför valet genom att sprida negativa attityder gentemot hbtqi-personer.
Demokratisk tillbakagång får EU att dra tillbaka stöd
Georgien har tidigare fått kritik för sin lag om “utländska agenter” som anses inspirerats av liknande lagstiftning i Ryssland. Just denna lag anges även som anledning till att Georgiens anslutningsprocess till EU har pausats. Georgiens hbtqi-lag anses också spegla retorik i Ryssland, där den
Att länder säger sig vilja motverka så kallad “propaganda för hbtqi-rättigheter” är inget ovanligt i regionen. Gvianishvili lyfter Ryssland, Ungern, Bulgarien och Litauen som exempel.
I ett uttalande varnade EU-kommissionens huvudtalesperson för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Peter Stano, för att hbtqi-lagen kan skada Georgiens process till att bli en fullvärdig medlemsstat.
– Ett sådant förslag, i kombination med de restriktioner för det civila samhället som införs genom lagen om insyn i utländskt inflytande, kommer att innebära ytterligare påfrestningar på förbindelserna mellan EU och Georgien, skriver han.
Den åttonde oktober meddelade i sin tur EU:s ambassadör till Georgien, Pawel Herczynski, till Reuters att Georgien skulle fråntas 121 miljoner euro i EU-stöd på grund av dess “demokratiska tillbakagång”.
I lördags, den 27 oktober, gick georgierna till valurnorna. De preliminära valresultaten tyder på att Georgisk dröm vinner valet, men resultatet är hårt bestritt. Oppositionspartier kallar valet “stulet”. Även Presidenten, som representerar ett annat parti än Georgisk dröm, uppmanar invånarna att gå ut i protest mot det påstådda valfusket.
I dagarna har internationella valobservatörer rapporterat om flera oegentligheter. Bland dem OSSE och Nato som ifrågasatte valets giltighet i ett gemensamt uttalande.
Oavsett det slutliga valresultatet menar RFSL:s Gvianishvili att det är viktigt att Sverige inte ger upp dialogen om hbtqi-personers rättigheter med Georgien.
– Vi vill säga att oavsett hur det går efter valet, är det viktigt, för det första, att Sverige fortsätter ge stöd till hbtqi–rörelsen i Georgien och, för det andra, att Sverige och andra allierade länder fortsätter lyfta hbtqi–rättigheter som en av förutsättningarna för demokrati och rättsstatens principer, säger hon avslutningsvis.
Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se