Om vi inte gör något åt nedskräpningen av vår planet har vi snart mer plast än fisk i våra hav. EU:s bistånd kan göra reell skillnad för miljön om vi investerar i ordentlig avfallshantering och plastreducering i låg- och medelinkomstländer – inte minst i Asien, skriver Veronica Sällemark.
Monsunregnet slog ilsket ned på gatorna i Myanmar sommaren 2018. Det är det här som måste ha inspirerat till skapandet av högtryckstvätten, tänkte jag. De tunga dropparna bildade urbana forsar som snabbt virvlade längs gatorna och sköljde med sig rester av plast.
Myanmar var världens andra mest utsatta land för de förödande klimatförändringarna mellan åren 1995 – 2004, enligt organisationen Germanwatch. Nu mötte landet ännu en regnperiod där människor tvingades på flykt från sina hem.
Det typiskt svenska talesättet ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” ringde i öronen på mig. Men det ringde falskt i ljuset av den strida ström klimatflyktingar som tvingades fly på grund av den extrema nederbörden som sköljde bort hus och hem.
Jag kände mig alltför priviligierad som störde mig på den hundraprocentiga luftfuktigheten. Och dagsdosen av monsunregn ska vi inte ens tala om. Eller regnponchon (i just plast) som obekvämt klistrade sig fast i svetten i den 40-gradiga värmen.
Yangon svämmar över av skräp
I och med att Myanmar haft en stadig ekonomisk tillväxt efter att landet började öppnas upp har också konsumtionen ökat. Myndigheterna saknar dock fortfarande ekonomin för att hantera allt avfall som produceras. Istället svämmar vackra Yangon över av skräp. Men situationen är inte unik för Yangon utan även andra kustnära städer i Asien svämmar över av skräp.
Vad händer då med plasten som slängs på gatorna? Globalt sett hamnar hela 70 procent av plasten i våra vattendrag eller grävs ned i stora deponier som förgiftar våra marker. En annan dålig lösning är att den förbränns, vilket bildar giftiga gaser som hamnar i människa och natur.
Det här är allvarligt och värre väntas det bli. Plastanvändningen i världen har ökat 20-faldigt under de senaste 50 åren och förväntas fördubblas de kommande 20. År 2050 kommer dessutom våra hav innehålla mer plast än fisk om vi inte agerar nu.
Asien står för mycket av plasten i haven
I Asien hittar vi hela åtta av de 10 floder som bär med sig 90 procent av världens plastnedskräpning. Alla dessa floder bär med sig plasten ut i världshaven som år 2014 rymde cirka 269 000 ton plast, enligt en forskningsstudie.
EU har en biståndspolitik som ger allt större utrymme till klimatfrågorna, vilket är bra. Enligt EU:s biståndspolitik ska vi skydda framtida generationer från miljöförstöring och vi ska säkerställa att vi lever i harmoni med naturen. EU dubblar dessutom sin klimatbudget till utvecklingsländer mellan 2014 – 2020.
Det här innebär att EU har en möjlighet att investera i nödvändiga avfallshanterings- och återvinningssystem i utvecklingsländer. Plastnedskräpning är ett globalt problem som kräver globala lösningar. Därför behöver EU också initiera samarbeten med andra aktörer såsom Kinas utvecklingsbank eller Världsbanken för att gemensamt investera mer i avfallshantering och plastreducering i utvecklingsländer, särskilt i Asien.
Fisken ska föda oss alla men så länge den lever på plast kommer ingen att bli mättad, oavsett om vi lever i Europa eller Asien. Plasten måste därför hanteras kollektivt och här tror jag att EU kan ta en ännu större roll framöver.
Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.
Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se
